- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : tredje bandet /
214

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sten Konow: Indien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

214

geografien’

siska askar. Längst ute se vi en tjock mur, avbruten av väldiga portar.
Bildhuggeriarbeten täcka dem uppifrån och ned. Djurgestalter,
människo-beläten och gudabilder i brokig mångfald, skapade av en fantasi, yster
som sagans.

Träda vi in, befinna vi oss också i ett sagoland. Prästerna och
templets tjänstemän, som möta oss i tåg; de väldiga elefanterna, som
ligga på knä innanför, de präktiga pelarsalarna med de smärta, av
bild-huggeriarbete prydda pelarna; den stora dammen, vid vars brädd
hundratals människor sitta och lyssna till honom, som föreläser ur de heliga
böckerna om gudarnas gärningar; de underbara tempelskatterna, guld,
silver, juveler och kostliga kläder, varmed gudabilden smyckas, när den
föres över till gudinnans tempel vid den årliga förmälningsfesten, och icke
minst måhända de fantastiska målningarna på en del av väggarna, allt
befäster det första intrycket av overklighet och saga. Samma intryck får
man utanför. Den höga klippan i närheten är ju en del av guden Sivas
kropp, och den flata åsen på andra sidan är en väldig förstenad elefant.
Men trots all sin fantasi och sin kärlek till sagan, äro lamilerna, som bo
i dessa trakter, kända som duktiga affärsmän långt utöver Indiens gränser.

Från Madura styra vi åter kosan norrut. Vi fara förbi Trilschinopoli
och Tandschur, gamla konungastäder liksom Madura. Järnvägen närmar
sig nu havet, och när vi komma norr om det lilla franska nybygget
Ka-rikal och det forna danska Trankebar, kunna vi höra dess brus. Men
vi vika ånyo av inåt nedanför Pondicliëry, den viktigaste franska
besittningen i Indien, och när vi ha kommit över Palarlloden, lämna vi
järnvägen och åka på en oxkärra ut till havet vid Mahallapuram, där vi bese
de gamla stentemplen, som äro kända under namnet »de sju pagoderna».
Underligt är det all se hur havet här kämpar för att rycka landet lill sig.
Under tidernas lopp ha stora stycken sköljts bort, och det vackra templet
omedelbart invid stranden har inan måst skydda medels starka murar.

Längre norrut färdas vi i små »husbåtar» uppåt den långa kanal,
som följer Koromandelkusten utefter en längd av över 400 km. Och vi se,
hur kampen mot havet här föres. Tamariskbuskar ha planterats längs
stranden. De hålla tillbaka sanden och bilda ett bålverk mot havet.
Kanalen för oss in i själva Madras, södra Indiens huvudstad. En vacker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:55:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/3/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free