- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : tredje bandet /
220

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sten Konow: Indien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220

geografien’

fälten. En arm av Ganges löper emellertid mot sydost, och längre ned
får den namnet Hughli. Vid den ligger Indiens gamla huvudstad Kalkutta,
omkring 130 km. från dess mynning. Det är vår resas mål.

Vår väg för oss över utlöparna av Tschjota Nagpur-högslätten, och icke
långt från Santalistan, där vi veta, att det finnes en skandinavisk
missionärstation. Kanske vi också få se santalerna, dessa brednästa och mörka
människor med krusigt hår, vilka så mycket likna folket i södra Indien.
Av deras språk förstå vi emellertid ingenting, ty det är alldeles olikt vad
vi hört annorstädes i Indien. Äntligen närma vi oss storstaden. Men
ända fram komma vi ej, tv ännu linns ej någon järnvägsbro över Hughli.
Vi måste därför lämna tåget, och om icke den stora flytande bron just
står öppen för att släppa genom fartyg, kunna vi åka vidare. Eljes
måste vi fara över till själva Kalkutta med en ångfärja. Och det händer
ofta. Ty Kalkutta är en viktig hamn, fastän den ligger så långt från
havet och fastän man ständigt tvingas att muddra upp floden ned emot
havet, för all de stora fartygen skola kunna löpa in.

Viktiga ångbåtslinjer förena staden med Europa, Birma ocb Östasien,
och i Kalkutta äga de flesta stora indiska järnvägarna sin slutpunkt. Det
har därför, och emedan del var säte för regeringen, blivit den viktigaste
handelsstaden i Indien. Införseln är stor och uppgår till ett värde av
omkr. 400 milj. kr. om året. Därav kommer nästan hälften på
bomullsvaror. Därnäst följa metaller och metallvaror, maskiner och
järnvägsmateriel, oljor, socker, ull och yllevaror. Från Kalkutta går så en stor
del av aili detta ut över landsbygden, som åter sänder sina varor till
huvudstaden för att utskeppas. Utförseln är ännu större än införseln.
Här är det fråga om värden på över 700 milj. kr. om året. Först i raden
komma jute och jutevaror, och så vidare te, opium, hudar och skinn,
säd, indigo, fernissa, rå bomull, kol, råsilke, salpeter och oljor. Jute
utgör 3/s av hela utförseln, och utskeppningen av kol överstiger numera en
halv miljon ton om året.

Större delen av denna oerhörda handel går på Europa, och många
europeiska köpmän ha slagit sig ned i staden sedan gamla tider. Det var
ju som handelsstad Kalkutta nådde sitt stora uppsving. Det är ganska
egendomligt alt gå omkring med en av dessa europeiska handelsmän i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:55:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/3/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free