Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. E. Östrup: Där forntid och framtid mötas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
241
ner från de babyloniska relieferna, och hans hustru flätar sina
lialm-mattor i precis samma mönster, varav vi finna avtryck i asfalten i
konung Nebukadnezar gatläggning. Hans föda är allt fortfarande det runda,
flata, på heta stenar gräddade brödet, som man icke skär, utan bryter
med fingrarna, såsom vi höra i skildringen av den heliga nattvardens
instiftande. Och hans bostad är en lerkoja av kubisk form, såsom vi se
den åter och åter avtecknad på de assyriska konungarnas framställningar
i bild av deras samtids land och folk.
Om hela denna fellahtyp gäller det horatianska uttrycket: ylebæ
adscriptus, länkad vid jordtorvan. Årtusendens politiska stormar ha
dragit fram över landet, och det ena krigiska och kämpande folket har
efterträtt den andra i makten. Men den tröge fellahn med en träls utseende
och sinne har förblivit densamme; hans andliga synkrets nådde ej ut
över byn, och hans högsta ärelystnad aldrig över tillfredsställandet av
blotta hungern. Aldrig kom han därhän, att han bekymrade sig om,
vem som var herre i landet. Han visste ju ändå, att för honom själv
blev det aldrig mera över av allt hans arbete än till det torftiga
livsuppehället. Resten tog överheten, antingen det nu var en romersk
kejsare, en schah eller en sultan, i vars namn den obarmhärtiga skatten
utkrävdes.
Utanför det under forntiden odlade landet sträcker sig åt väster och
sydväst den egentliga öknen, de fria beduinernas egentliga hemland.
Gränsen mellan den kringflyttande herdens och jordbrukarens område
har alltid varit rörlig. Då odlingen stod som högst, måste ökenbon vika
tillbaka, under tider av förfall vågar han sig åter längre fram. Det hör
till nomadlivets ekonomiska förutsättningar, att den enskilde behöver ett
vida större landområde för att livnära sig än vad åkerbrukaren kan reda
sig med; han är därför ständigt på jakt efter ny mark, men han saknar
alla medel att varaktigt bibehålla besittningsrätten därtill.
I ännu högre grad än något österländskt kulturområde är öknen det
ställe, där en dag är som tusen år och tusen år som en dag!
När nomaden väl har skaffat sig vad han behöver för alt leva, det
vill säga, när en familj äger en flyttbar bostad, ett tält, och så mycken
boskap, i detta fall kameler och får, att den kan leva, är därmed livets
Geografien III. 1(S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
