Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. H. von Schwerin: Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’278
GEOGRAFIEN
talrikare bukter in i strandslätten, genom vilken korta, men vattenrika
kustfloder leta sig fram till havet.
Norrut går kuststrandens upplösning ännu längre, så att det s. k.
Portugisiska Guinea lill stor del kommer att bestå av öar, bland vilka
Bissa-gosgruppen är den viktigaste. Härvarande infödingar äro bekanta för sin
ovanliga sjöduglighet, men äro på samma gång allmänt beryktade som
oförsynta sjörövare.
Kring Gambias sumpiga mynning ligger det lilla engelska territoriet,
vilket, på alla sidor omgivet av franskt område, gör samma intryck som
råttan mellan kattens käftar. Norr om den långt mot väster utskjutande
Gröna udden, eller Kap Verde, Afrikas västligaste spels, så benämnd av de
stora skogar, som betäckte densamma, upphör snart den tropiska
vegetationen, landet skiftar helt och hållet utseende, och kusten får en
oändligt ödslig och tröstlös prägel, som endast i ringa mån avbrytes av
Senegalflodens mynning.
Sahara, den stora öknen, når här fram till Atlantiska oceanen och
fortsätter långt ut i denna i form av väldiga sandbankar. Vågorna bryta
sig skummande mot den ytterst långgrunda kusten. Stranden är betäckt
av jordens störgta, mer än 100 meter höga, sanddyner, som här hopats
av den över öknen svepande nord- och nordostliga vinden.
En landning är i allra flesta fall omöjlig. Över det kalla kustvattnet
bildar sig ofta en intensiv dimma, och därtill kommer, att den av
ökensand mättade atmosfären är disig och genomskinlig, så att man från ett
fartyg, som av den starka, utmed kusten från norr till söder löpande,
strömmen förts för nära inpå land, kan höra bränningens olycksbådande
brus, långt innan den ödsliga kusten kommer i sikte *). Ve de
skeppsbrutna, som kastas upp på den stranden! Här falla de i händerna på de
fanatiska moriska strandborna, bland vilka ett hemskt öde väntar dem.
Den enda mera betydande kustinskärningen bildas av den söder om
Kap Blanco belägna Arguinbukten, vilken också tidigt togs i anspråk av
olika europeiska sjömakter, vilka hade för avsikt att härifrån träda i
handelsförbindelse med därvarande inlandsstammar.
*) Intet under att medeltidens nordafrikanska araber kunde hysa en oövervinnelig
skräck för Atlantiska oceanen, vilken de kallade »mörkrets hav» eller »nattens gröna hav».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
