Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. H. von Schwerin: Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
324
geografien
Snart nog voro geograferna på det klara med, att Nilen har tvenne
stora källfloder, den blå och den vita Nilen, den ena upprinnande i
Abessinien, den andra kommande från ekvatorialtrakterna. Den stora
allmänheten tyckes emellertid icke hava blivit medveten om detta enkla
sakförhållande, och frågan om Nilens källor var fortfarande föremål för
allahanda, mer eller mindre fantastiska utläggningar.
Enligt Ptolemaios upprinner Nilen i två söder om ekvatorn belägna
sjöar, vilka erhålla tillflöden från de närbelägna snötäckta Månbergen.
De två från dessa sjöar kommande flodarmarna förena sig nedanom den
välkända tempelstaden Meroë i Nubien och bilda den i Egypten välkända
floden. Varifrån Ptolemaios hämtat dessa underrättelser kan ej säkert
påvisas. Det är dock mycket sannolikt, att underrättelsen om de stora
ekva-toriala Ukereve- och Mwutan-sjöarna verkligen framträngt till ostkustens
arabiska eller grekiska köpmän, vilka därpå låtit meddelandet gå vidare.
Efter Ptolemaios har den forntida geografiska litteraturen intet
vetenskapligt all uppvisa. Allt sjunker ned i okunnighetens mörker, och den
domnade europeiska världen giller varken undra över den egyptiska flodens
märkvärdiga översvämningsfenomen eller dess källors läge.
Men gömt är icke glömt! Arabernas skrifter från 9:de till 14:de
århundradena visa, att deras känning med Nilens källtrakter ingalunda gått
förlorad. De voro dessutom stora beundrare av den store geografen, vars
skrifter under namnet Almagest tidigt blivit översatta till deras språk. Av
deras värdefulla meddelanden angående den mystiska flodens ursprung,
vilka utgöra en sammansättning av den grekiske geografens uppgifter och
deras egna erfarenhetsrön, bör följande framhållas.
På deras kartor ses ofta en stor rund sjö benämnd Kura-Kawar, som
förlägges under ekvatorn (ett läge som ju passar bra för Ukereve) och
emottager tillflödena från två längre söderut belägna sjöar, vilka i sin ordning
erhålla sitt vatten från Zonnbergen (d. v. s. de ljusa eller snöhöljda bergen).
Från denna Kurasjö ser man floder utströmma i olika riktningar:
»Egyptens Nil» mot norr, Jubyfloden mot öster och Niger väster ut. En dylik
godtycklig anordning med ett centralt bäcken och därifrån åt alla håll
utstrålande vattendrag förekommer ytterst ofta, såväl på medeltidens som
på nyare tidens kartor ända till mitten av 1700-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
