- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : tredje bandet /
356

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. H. von Koch: Kulturbilder från det moderna Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

356

geografien

berömdaste boulevarder, ligger General Grants grav, ett kupolprytt vitt
mausoleum, till det inre en kopia av Napoleons grav i Paris, och några
steg därifrån reser sig Columbia University, Newyorks äldsta och förnämsta
lärdomssäte, vars mest i ögonen fallande byggnad är det på en terrasserad
höjd uppförda panteonliknande biblioteket. Fortsätter man vägen utmed
floden, som erbjuder ett allt vildare och skönare panorama, står man snart
på Washingtonhöjdernas historiska mark, där några av revolutionskrigets
strider utkämpades, och omkring vilkas förfallna fästningsrester nu utbreder
sig en vacker park. Hela denna hastigt uppväxande stadsdel är lor övrigt
ett uttryck för den nya anda, som börjar göra sig" gällande i amerikanska
storstäder. Under det att Newyorks äldre delar uppstått som frukten av
enbart nyltighets- och nödvändighetskrav, ingå numera i allt större
utsträckning förut försummade hygieniska och estetiska synpunkter i
stadsplanen, framdrivna i viss grad av begäret att även i dessa hänseenden »slå
Europa ur brädet».

FRÅN NIAGARA TILL MONTREAL.

Newyork-statens västligaste hörn är säkerligen en av de mest
berömda punkterna i Förenta staterna. Här på Lake Eries stränder var en
gång tillhållet för Amerikas mäktigaste indianstammar: för erierna, d. v. s.
»kattfolket», och senare för eriernas besegrare, Huron—Iroquoisfolket,
ryktbart för sin märkliga politiska organisation och för den roll det på
grund härav kom att spela i den hundraåriga fejden mellan de engelska
och franska kolonierna. Blodiga strider mellan rivaliserande
indianstammar avlöste varandra på denna mark nästan under hela det sjuttonde
århundradet, och när i början av det adertonde de första vita kolonisterna
här slogo ner sina bopålar, funno de cirkelformiga fästningsvallar samt
de väldiga gravhögar, till vilka enligt indianernas sed vart tionde år de
dödas uppgrävda kvarlevor fördes för att undergå en gemensam andra
begravningsceremoni. Man möttes också av tecknen på vidsträckt majs- och
potatisodling, och än i dag finns knappast en lantgård i denna nejd, där
ej lämningar efter föregående primitiv kultur upptäckts.

Det är emellertid först under loppet av det sista seklet, som denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:55:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/3/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free