Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. H. von Koch: Kulturbilder från det moderna Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
366
GEOGRAFIEN
långa Viktoriabron — då i den tätnande aftondimman skönjas spiror och
kupoler, en spöklik teckning i grått mot den svarta grunden av en djärvt
uppspringande bergskontur. Ingen hägring — det är ett stycke av
Europa, för århundraden sedan utkastat i vildmarken och där kvarglömt
— det är Montreal. Snart framträder »Notre Dame de Bon Secours»,
Kristus-modern på kyrkans spira, som sträcker ut sina armar
välkomnande, välsignande mot sina skyddslingar, de franska sjömännen.
Montreal har 400,000 invånare, varav 250,000 äro fransmän, 100,000
engelsmän och skottar samt 50,000 senare invandrade irländare. De olika
folkelementen blanda sig föga och ha skilda av deras respektive smak
och traditioner präglade stadsdelar. Det är en handelsstad, vars redan
stora betydelse en dag blir än större, nämligen då Mississippis segelled
förbindes med de stora sjöarna, och S:t Lawrence blir farvägen till
Atlanten för vidsträckta stater i västerns inland.
Men kanske lockas turisten framför allt av Montreals talrika minnen
från den tid, då äregiriga prelater och äventyrslystna krigare från
Ludvig XIV:s hov hitöver sökte rädda en spillra av det i Europa grusade
präst- och feodalväldet. I de trånga gatorna skymta förvittrade f. d.
biskops- och adelspalats med snirklade portiker och gesimser, och överallt
möter man uttryck för det specifikt franska, vilket förhåller sig till det
brittiska som eld till vatten och vilket århundradens kontakt mellan de
två folken ej förmått sammansmälta därmed. Framför den gamla gotiska
katedralen Notre-Dame’s portar står en bronsstaly av Montreals
grundläggare, Maisonneuve. Med Frankrikes banér i den ena handen och
dragen värja i den andra, i kyller och svajande plymer tyckes ban på
ett oemotståndligt språng mot ära och äventyr. Man tror sig höra hans
ord, då ban varnades av sina landsmän i Quebec att draga in mitt i
skötet av det fruktade Iroquois-folkets land: »Jag skall dit, om ock varje
träd vore en Iroquois!» Vid sidan av katedralen ligger en låg,
fästningslik byggnad, omsluten av en mur. Det är S:t Sulpice-seminariet, som det
påstås Amerikas rikaste institution, en prästborg, vilken i två
århundraden dominerat det katolska Kanada och aldrig avbrutit bandet med
Frankrike.
Montreal är en kyrkornas stad. Konkurrensen mellan katolicism och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
