- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : tredje bandet /
384

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. H. von Koch: Kulturbilder från det moderna Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

384

geografien

och en underjordisk lunnel mellan biblioteket och kapitoliebyggnaden
förmedlar på liknande automatisk väg kongressmedlemmarnas bokbehov. Tid
och kraftbesparing är ju Amerikas lösen.

Måhända ännu mer än av Kapitoliums jättebyggnader behärskas
staden av Washington-monumentet, på en gång den väldigaste och i sin
enkelhet värdigaste minnesvård någon nation rest åt sin störste son. Det
är en granitobelisk, täckt av vit amerikansk marmor, som från en 16
kv. meters bas springer 167 meter i höjden, världens högsta människoverk
av sten, betydligt överflyglande både Kölnerdomen och Cheopspyramiden.
Man kan säga, att detta monument sysselsatt Amerikas folk under ett helt
sekel, ty det planerades redan under Georg Washingtons livstid, ehuru
grundstenen lades först 1848 och obelisken i hela sin höjd ej stod färdig
förr än 1885. »Bygg det upp i himlens sky, det kan dock icke tävla
med hans grundsatsers höghet», utropade den man, som höll högtidstalet
vid Washington-monumentets grundläggande, och där det nu, skiftande
under dagrarnas spel, skjuter upp i rymden, tyckes det smälta samman
med eterns genomskinliga klarhet.

Några steg från obelisken i stadens mitt ligger, inbäddad i grönska,
Amerikas förste medborgares vackra flärdlösa bostad. Vita huset äger
samma enkla förnämhet som en gammal herrgård, vilken gått från far
till son under generationer, och det är ju också presidentdynastiens
sammanhållande länk. Och det är tillika ramen kring den faktor av
amerikanskt statsliv, som blivit mest oberörd av dollarväldets inverkan och
mest trogen den demokratiska idé, som fyllde republikens grundläggare.
Vita huset är liksom Kapitolium hållet i italiensk renässance, och även
här är det rikedomen på vita kolonner, som förlänar byggnaden dess
elegans. En lång, envånings llygel förmedlar Vita huset med
regeringens lokaler. Vita huset är medelpunkten i den sällskapliga virvel, som
under kongressens sessionslid utmärker Washington, men inom dess
väggar trycker också presidenten de enklaste av sina medborgares händer,
och ej sällan har ban öppnat dess salar lor konferenser, vilka blivit en
genväg till reformer, som kanske annars dömts att av lagstiftarna länge
undanskjutas.

Man bör ej lämna Förenta staternas grönskande metropol utan att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:55:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/3/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free