Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einar Haffner: Från en resa i Nordamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÅN EN RESA I NORDAMERIKA.
av
EINAR HAFFNER.
I. AMERIKANSK JÄRNVÄGSDRIFT.
Amerika fick sin första ångjärnväg ungefär samtidigt med
loregångs-landet England, nämligen år 1830. I början gick det icke fort med
utvecklingen av det nya befordringsmedlet, men det dröjde ej mer än det
första tiotalet år, innan järnvägsbyggandet började skjuta betydande fart.
År 1850, då Sverge ännu ej hade en enda kilometer färdig järnväg,
funnos i Nordamerika 14,500 km., medan de brittiska öarna vid samma lid
endast hade 10,600 km. Under vart följande tiotal år ökades linjerna med
många tusen kilometer, allra mest åren 1880—90, då längden växte med
120,000 km. År 1906 hade Förenta staterna 361,000 km. eller 45,000 km.
mera än bela Europa vid samma tid, och sedermera har längden ökats med
inånga tusen km., så att den nu uppgår till inemot 400,000 km. eller tio
gånger jordens omkrets. (Sverge hade 1910 närmare 14,000 km. järnväg).
De första banorna byggdes naturligtvis i de östra staterna, men snart
framträngde linjerna västerut. Redan 1854 hade det sammanhängande
järnvägsnätet hunnit till Mississippi, och 1869 blev den första vägen av
skenor mellan Atlanten och Stilla havet färdig.
Samfärdseln på banorna har tillvuxit i motsvarande grad. Det
finnes i Amerika 50,000 lokomotiv och inemot två miljoner vagnar av alla
slag, men detta motsvarar i själva verket kanske 6—8 miljoner europeiska
järnvägsvagnar, eftersom en amerikansk vagn lastar 3—4 gånger så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
