Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einar Haffner: Från en resa i Nordamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4(432
geografien
med om italienarna eller rumänerna eller judarna ej ha något begrepp
om de politiska frågorna i deras nya fädernesland, äga de dock röster,
som på valdagen komma att räknas med; och därför göra de politiskt
intresserade allt vad de kunna för att få dein naturaliserade och förvärva
deras röster. I sitt hemland ha de kanske ej haft några politiska
rättigheter, men i Amerika se de, att de äro lika goda som alla andra, och
detta bidrager naturligtvis till, att de känna sig fastare knutna vid landet.
När man vet detta, ligger det nära till hands att tro, att denna stora
invandring från Sydeuropa dock icke är någon så särdeles svårlöst fråga,
eftersom invandrarna ju alla snart bli amerikaner. Men delta är så lill
sägandes blott den yttre delen av frågan; längre inne ligger en mycket
vanskligare uppgift. Den går ut på, huruvida det skall lyckas Amerika
att göra alla dessa sydeuropéer till amerikaner ej endast till börd och
språk, utan även till sinnesriktning och tankegång. Ända till på sista
tiden har det varit lätt för amerikanerna att i samhällskroppen upptaga
alla invandrarna, enär dessa mest ha varit invånare från Storbritannien,
Tyskland och Skandinavien. Invandrarna ha haft lätt för att leva sig in
amerikanska samhällsförhållanden, och de ha snart lärt sig att se på livet
på samma sätt som amerikanerna.
Helt annorlunda är det däremot med sydeuropéerna. De ha en
helt annan uppfattning av många livsfrågor än folket i Nordeuropa och
Amerika. De äro utrustade med starkare lidelser och ha andra begrepp
om sedlighet och icke-sedligliet, om rätt och orätt. Och dessa begrepp
taga de med sig lill Amerika, och de bli icke lika hastigt förändrade som
språket. Språket hör på det hela taget icke till de kännetecken, som göra
ett folk till ett folk. t Amerika tala både amerikaner och negrer samma
språk, och dock äro de vitt skilda folkstammar; omvänt tala schweizarna
tre olika språk, lyska, franska och italienska, och dock äro de
otvivelaktigt ett folk, olikt andra folk. Därför, om sydeuropéerna i Amerika
upptaga landets språk, behöva de ändå ej bli amerikaner till sinnet.
Italienarna t. ex. ha fört med sig mafia’n, denna beryktade syditalienska
sammanslutning av brottslingar, och även om det mest är invandrade
italienare, som tillhöra den, är det dock klart, alt den också måste komma
att utöva inverkan på många av de i Amerika födda italienarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
