Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einar Haffner: Från en resa i Nordamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4(444
GEOGRAFIEN
trängde längre och längre västerut och rövade landet från dess rättmätiga
ägare, indianerna, vilka på grässlätterna och i skogarna levde sitt fria,
härliga liv. Ovilkorligen tänka vi oss indianerna som ett ädelt, om också
grymt krigarfolk, männen med stora örnnäsor och långt svart hår,
kvinnorna av en vild, svart och röd skönhet. Men vi bli sorgligt besvikna,
när vi få se indianerna här i Nya Mexiko. Dessa tröga, otympliga karlar
med de breda, mongoliska dragen äro ej vår ungdoms hjättar, dessa feta
kvinnor med grova, rynkiga ansikten äro ej romanernas skönheter. Skola
vi vara ärliga, måste vi erkänna för oss själva, att vi tycka indianerna
av båda könen äro förfärligt fula.
Man ser dem ofta nog här. De sitta på järnvägsstationen, alldeles
stilla, och utbjuda utan att säga ett ord småsaker, som de själva ha gjort,
små lerkärl, silverarbeten, flätade korgar och dylikt. Längre bort utmed
järnvägslinjen äro de också talrika, och då det i förbifarten är omöjligt
att se, hur fula de äro, utgöra de ofta en ganska målerisk anblick, ty deras
kläder lysa i alla regnbågens färger. När tåget, som det stundom händer,
stannar ute på linjen, samlas genast en hel del indianer omkring det för
att salubjuda varor.
Fordom Hackade indianerna här omkring, fria som fågeln, vilda och
grymma. Men nu äro de tämda. De vita erövrarna fara genom deras
land och se överlägset ned på dem från fönsterna i sina eleganta
järnvägsvagnar. Och indianerna stå alldeles stilla och stirra på tåget. Vad
tänka de på?
Att de vita ha tillfogat indianerna stor oförrätt, är säkert nog, men å
andra sidan måste vi besinna, att när en överlägsen folkstam i kampen
för tillvaron träffar på en underlägsen, svagare stam, så blir det den
sistnämnda, som dukar under; det är blott naturens ordning. Och på senare
år har det amerikanska folket sökt gottgöra gamla försyndelser.
Indianerna leva nu jämförelsevis sorgfritt i sina »reservationer». De få ett
stort kontant penningebidrag av staten och kunna därför ofta tillåta sig
ett dagdrivarliv utan att företaga sig någonting; många av dem ha till
och med genom statsunderstödet blivit rika. Och amerikanerna behandla
dem med stor aktning. Medan negrerna betraktas och behandlas som en
lågt stående kast, som med alla medel skall hållas nere, äro indianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
