Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. A. M. Lindman: Från Sydamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4(488
geografien
trängas på de öppna platserna. Tillika äro de överlägsna männen genom
hela sitt uppträdande, sitt obesvärade sätt, sin värdiga hållning, sin
bestämda min, sin arbetsiver. I vardagslag äro de allmänt klädda i vit
bomullskjortel och skjorta och över huvudet eller axlarna bäres ett enkelt
vitt tygstycke, så stort som ett lakan; till högtidsbruk utbytes det senare
mot en tunn svart ylleschal. De gå alltid barfotade, och ytterst sällan
ses en kvinna utan cigarr i munnen. Till och med unga flickor med all
den fägring, som spansk skönhet och indiansk styrka enats om att
frambringa, bära en tjock och illa spunnen cigarr mellan de välbildade
läpparna, och det är den allra starkaste tobak, som här rökes. Ja, icke så
sällan ser man de små barnen blossa på mammas cigarr, och
tobaksrökningen hör alltså, kan man säga, till dieten här i landet.
Redan i dessa bruk och vanor finna vi nedärvda seder från
indianlivet. Kvinnornas arbetsllit är ej endast en följd därav att de äro idogare
än männen, utan därav att det är indiansed att låta kvinnan utföra allt
arbete, även det tyngsta. Såsom en bidragande orsak till kvinnornas
övertag måste vi dock nämna den förödelse, som genom det beryktade
Paraguay-kriget övergick nationen. Vid krigets slut 1870 var den manliga
befolkningen så gott som utrotad, utom gossar och åldringar. Denna
nationalolycka kan dock ej ensam förklara, att männen i det nutida
Paraguay leva i tillbakadragenhet och lättja. Enligt naturens lag blir en
sådan nation undanträngd av andra. Man frågar sig i detta fall, huru
länge Paraguays kvinnor skola kunna avvärja den katastrofen.
Om vi en morgon besöka Asuncions »mercado» eller saluhall, där
en stor skara människor stämma möte, se vi rörliga och pittoreska tavlor.
Kvinnorna i staden komma och gå med spänstiga steg och säker hållning.
Schalen bäres tätt sammanhållen kring ansiktet och högra hörnet är
kastat över vänstra axeln liksom de gamla romarnas toga. Alla bördor
bäras därför på huvudet, vore det också blott ett brev eller en bunt
cigarrer. Från landsbygden hava en mängd försäljerskor kommit in, unga
tärnor och gamla gummor; de sitta nedhukade på österländskt vis i lång
rad, somliga rökande med dyster min och stränga blickar, andra under
pladder och gälla gapskratt. Till sk}’dd mot inorgonkylan hölja de in
sig i sina vita »lakan» som om de vore mumier, men ej så stilla som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
