Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. A. M. Lindman: Från Sydamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1’LIÅN SYDAMERIKA
Ett sågverk borde kunna bliva en god affär i dessa trakter, där så
många arter värdefulla skogsträd finnas. Men det har visat sig, alt
kommunikationslederna äro för långa och frakten så dyr, att europeiskt och
nordamerikanskt timmer kunnat erhållas billigare i Buenos Aires, än
paraguayiskt. Nu konsumeras dessa dyrbara och sköna träslag såsom
bränsle under ångpannorna. Även vår lilla ångslup hade på sitt samvete
många tusen vedkubbar av chaco-strändernas ädlaste skogsträd.
Ett av chaco’ns »problem» är den gamla tanken att genom Rio
Pilco-inayos utforskande skänka Bolivias högland en förbindelse med Rio
Paraguay. Denna fråga självdör, sedan man fått klart för sig chaco’ns
beskaffenhet såsom en vildmark, som ej låter kuva sig. Många expeditioner
hava försökt följa Pilcomayos lopp, men de flesta hava slutat illa. En
1882 av fransmannen Crévaux påbörjad expedition från Bolivia hade blott
hunnit ett kort stycke nedför Pilconiayo, då den efter 8 dagars färd
massakrerades av tobas och chiriguanos. Det har sedermera blivit visat, alt
Pilconiayo ej bildar en farbar vattenväg. Bland dem, som i detta avseende
bidragit lill cliaco’ns utforskande, må i främsta rummet nämnas den norske
löjtnanten Olaf Storm, vars expedition 1890 hittills varit den bäst
planlagda och mest framgångsrika. Han konstruerade för sitt företag en särskild
ångbåt, som fullt lastad blott låg 20 centimeter djupt, men ej ens med
detta hjälpmedel kunde ban navigera längre än en kort sträcka uppför
Pilconiayo, och han kom därunder till följande resultat: denna flod är
oduglig såsom handelsväg, emedan den inne i chaco’n upplöser sig i kärr,
och har ej ens regelbundet återkommande högvattenstider.
El Chaco hyser en befolkning av talrika indianstammar, som ej äro
bofasta, emedan de ej eller i mycket ringa mån hava odlingar (t. ex. av
litet majs och bomull). Däremot har man vid deras »lolderias»
(tältbyar) sett vacker boskap och andra husdjur. Men deras huvudsakliga
näringsfång är jakt och fiske. De, som bo närmast Rio Paraguay, stå
numera i fredligt umgänge med det bebyggda landels befolkning och
svärma omkring på floden eller komma över för att besöka städerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
