- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : tredje bandet /
504

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. A. M. Lindman: Från Sydamerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

504

• GEOGRAFIEN

Deras ärende är dels tiggeri, dels små affärer. Vi lågo en tidig morgon
på Paraguay, då tre lengua-indianer kommo paddlande i en kanot (en
urhålkad trädstam). De utbjödo till salu en stor, fet fisk; priset var två
metkrokar. Därpå tiggde de skeppsskorpor (eller s. k. »galletas» av
vetemjöl), och chefen för den lilla expeditionen begärde även en skjorta, ty
deras nakna överkroppar kringsvärmades av mygg. Då jag samtidigt
gripits av begär att bliva ägare till en vacker båge med pilar, som låg i
kanoten, var det ju ingen svårighet att få en byteshandel till stånd. Emedan
kosthållet inne i chaco’n i sanning kan vara mycket magert, vistas
numera stora skaror indianer nere vid Paraguayflodens små hamnar och
andra arbetsplatser, där de deltaga i lastning och lossning, trädfällning,
isynnerhet stolphuggning av chaco-palmerna, samt annat arbete vid ett
par sockerbruk och garvämnesfabriker, som anlagts på chaco-stranden.
Man har därigenom gott tillfälle att på nära håll se typer av omkring
ett halvt tjog stammar med deras vapen, husgeråd, tatuering o. dyl. I
allmänhet äro chaco-indianerna ett folk på en lägre ståndpunkt, enklare
till sitt levnadssätt och fattigare på gods, än de nordbrasilianska och
centralamerikanska stammarna. T. o. m. en »cacique» eller hövding
blandar sig med tiggarna vid Paraguays stränder och synes mången gång
betänkligt demoraliserad. Men skulden därtill är icke chaco’n, utan snarare
det dåliga föredömet av paraguayarna och de usla europeiska existenser,
som parasitera på dessa.

Indianerna hava vacker gestalt, men föga vackert ansikte. Dragen
äro i allmänhet grova, munnen stor, tänderna vita och jämna men stora,
kinderna breda, pannan låg och trång, ögonen smalt skurna, blicken skarp
och lurande, leendet bistert och olycksbådande. Hos vissa individer är
dock minen mera klok och »distinguerad», och hos andra ser man ej
längre det grova, råa, falska uttrycket, utan finare och skarpare drag i
förening med ett gladare och själfullare utseende. Intelligens,
uppfinningsförmåga och konstfärdighet saknas icke, att döma av deras husgeråd,
väskor, påsar, korgar, band, prydnadskedjor, vapen m. m. De hava
härutinnan ej hämtat lärdomar av de vita. Ty även guarani-blandfolket i
Paraguay, isynnerhet kvinnorna, utmärker sig för en konstskicklighet,
som överträffar de brasilianska och argentinska grannarnas, hos vilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:55:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/3/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free