Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. A. M. Lindman: Från Sydamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
526
• GEOGRAFIEN
voro olika djupa, stapplade han hit och dit och föll till och med på knä
i gyttjevattnet. Det var ett hårt arbete att hålla sig i sadeln, och det
lönade ej mödan att denna gång söka väja undan för de nedhängande
taggiga grenarna av mimosor och bauhinier. Dessa hade därför
obehindrat tillfälle att sönderslita min tunna dräkt, som under denna heta
årstid ej bestod av ett enda plagg för mycket. Ännu ruskigare blev denna
mödosamma ritt genom ett häftigt ösregn, och dock hade hela äventyret
till den grad nyhetens behag, att jag med stort nöje, åtminstone då jag
kände mig någorlunda säker i sadeln, lät blicken följa de bruna
gyttjeflodernas perspektiv i skogsdunklet, där vi skulle fram, så vida vi ej
dessförinnan plumsade i.
Men — med ens förnam jag, att hästhovarna stodo på fast, sandig
mark; en slät grön gräsmatta låg framför mig med grupper av blommande
buskar; då jag såg upp, skymtade mellan löven en bred flod med raskt
framilande vatten, och på dess andra strand ett litet vilt hus. Jag kände
mig nästan i samma stämning, som Xenofons tiotusen greker, då de efter
avslutat återtåg kunde utropa: se havet!
Snart voro vi åter alla samlade, genomvåta och gyttjiga, men nöjda
och glada. På Paraguays andra strand sågs det leende Barra med hus och
hyddor mot en bakgrund av hög, mörk skog. Det bleve för långt att
här omtala alla de motigheter och andra orsaker, som under sex veckor
höllo oss kvar här, innan vi kunde fortsätta resan in i Poaia. Som det
förnämsta naturhindret kan anföras, att de så kallade vägarna i skogen
på långa sträckor stodo fulla av »tijuca», ett gyttjigt vatten, som nådde
hästarna till sadelgjorden, så berättade några tropeiros, som kommo
tillbaka därifrån.
Under hela mars var Alto Paraguay i högvatten. Se här ett exempel
på hur det kan te sig! Den skogbevuxna triangeln mellan Paraguay och
dess biflod Rio dos Bugres var översvämmad. En av mina nya vänner
i Barra bjöd på »en kanotfärd i skogen». Från floden styrde vi rakt in
mellan träden. Vattnet stod två meter djupt över skogsmarken; de grova
urskogsstammarna liknade väldiga pålar i sjön — urskogslagunen eller
lagunskogen, vilket man vill säga —, och mellan trädkronornas grenar sökte
vi manövrera kanoten på den lugna vattenytan i den djupa skuggan. Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
