Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arthur Baessler: På Fidjiöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
558
geografien*
medan den starkt parfymerade oljan spred en egendomlig, berusande doft,
måste tillfredsställa även bortskämda naturer. Ett vinaka! som en gammal
hövding vid dansens slut tillropade danserskorna, visade, att även
infödingarna förstodo att uppskatta sådant som detta.
Sedan uppträdde tjugo ynglingar, som satt sig ned bakom flickorna;
de äro icke så starkt insmorda som dessa, men ännu mer sirade med
blommor och gröna grenar. Kring armarna och benen bära de band av
gräs, och i dessa sitta hela grenruskor. Alla uppföra tillsamman två
danser, av vilka den ena skulle vara av tonganskt, den andra av samoanskt
ursprung. Den från Tonga hämtade var ovanligt välklingande; den
sa-moanska började med livliga åtbörder och handklappningar, sången föll
först senare in.
Större dansfester liras på Fidji i det fria, enär de härvid utförda
danserna måste dansas i stående ställning. Inne i huset får aldrig en lägre
resa sig inför en högre. Var och en kommer in djupt nedböjd, och i
denna nästan krypande ställning beger ban sig bort till den plats, där
han hör hemma. Krigsdanserna räknas till de allra vackraste mekes; det
ser verkligen stålligL ut, när många hundra män, vilka i full krigsrustning
genom allehanda medel givit sig ett så vill utseende som möjligt, komma
tågande. I dag kunde man ej visa mig någon sådan, men för alt jag
skulle få något begrepp om denna dans, reste sig plötsligt de medverkande,
till stor skräck för domaren, som fruktade ett obehagligt uppträde, därför
att de unga männen vågade resa på sig inför sitt överhuvud mbulin, i
dennes eget hus. Men denne hade själv på förhand ombestyrt detta och
blundade för min skull med ena eller båda ögonen.
Först dansade ynglingarna ensamma, därefter båda könen tillsamman
och slutligen flickorna för sig. Den sista dansen var den vackraste. Den
första var ovanligt vild, åtbörderna utfördes liksom stötvis, och man sprang,
hoppade, kastade sig ned och steg upp; sången övergick till skrik, och
oväsendet ökades ytterligare genom dunkande på ett bleckkärl. Medan
dansen ej tillfredsställde mig, tycktes det vara tvärtom med de dansande:
ju längre de dansade, desto mer eggade de upp sig och slutade ej, förrän
kärlet flög i tusen bitar. Den gemensamma dansen var något vackrare,
men ynglingarna voro ännu alltför upphetsade efter den föregående; flic-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
