Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herman G. Simmons: Nordostpassagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
62(5
geografien
samlingar. Störst blevo emellertid förvärven i Japan, ty här fick man
uppehålla sig över 1 l/t månad, varunder Vega försågs med
kopparför-hydning, för alt skydda den mot angrepp av skeppsmask under resan
genom de varma haven. Genom Röda havet och Suezkanalen kom Vega
slutligen i januari 1880 in i Medelhavet, och hemfärden gestaltade sig nu
som ett sannskyldigt triumftåg, med lysande fester i Neapel, Rom,
Lissabon, Paris, Köpenhamn, och som krona på verket det utomordentligt
högtidliga och praktfulla intåget i Stockholm den 24 april 1880, den dag,
som nu bär Vegas namn.
Nu var målet nått, trehundra års strävanden hade omsider krönts
med framgång och Nordenskiölds namn var det mest kända, som Sverge
ägt under förra århundradet. Men fanns det nu verkligt skäl för jublet
över den utförda bragden, var den så betydelsefull, som man då tyckte
den vara? Vegafärden hör nu historien till, mer än trettio år ha
förflutit sedan den utfördes, och ett stort antal mer eller mindre
framgångsrika expeditioner ha sedan dess arbetat inom olika delar av det arktiska
området, vi kunna således nu bedöma den med opartisk blick och sakna
ej tillfälle till jämförelser med andra företag av likartad natur. Vi skola
därför se hur en sådan värdesätlning och en jämförelse av Vegafärdens
resultat med andra arktiska resors utfaller. Nordenskiöld hade ju
föresatt sig alt lösa två uppgifter, dels att visa, all havet vid Sibiriens
nordkust kunde befaras, dels att utföra en så allsidig och fullständig
undersökning som möjligt av denna långa kuststräcka. Då det dessutom
gällde att på en sommar tillryggalägga bela sträckan, så måste givetvis
de bägge strävandena komma i konflikt med varandra. Hade
Nordenskiöld velat på de vetenskapliga arbetenas bekostnad giva efter för det
rena sjömansintresset, att komma forlast möjligt fram, så kan det
knappast betvivlas, att Vega redan på hösten 1878 kunnat gå söderut i Stilla
Oceanen, och i vinterkvarteret vid Pitlekaj voro Vegamännen ej
synnerligen glada över det oväntade uppehållet. Även Nordenskiöld själv grämde
sig, åtminstone då, över det och var särskilt böjd att beklaga, att han ej
förut brutit upp från Irkaipij. Men nu kunna vi nog se med andra ögon
på innebörden av Vegas övervintring; hade det praktiska målet, passage
på en sommar, då nåtts, så är det icke omöjligt, att följderna kunnat bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
