Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björn Helland-Hansen: Om havsforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
670
Kolumbus, Magelhäes, Vasco da Garna, Marco Polo och många andra
reste och kunde berätta om de hav, som skilde världsdelarna åt. Delta
frambragte en stor omvälvning i geografien; det var övergången från
geografiens forntid till dess medeltid. Och under de följande århundradena
lärde man känna havens utbredning; man fick kartor, som
någorlunda riktigt visade fördelningen av hav och land på jordklotet. Det
visade sig, alt Lvå tredjedelar av jorden voro täckta av hav och blotl
en tredjedel var fastland. Men under denna tidrymd lärde man endast
känna havet på ytan och på de mindre djupen utmed land. Det var
rst på 1700-talet, som
man började undersöka,
vad som gömde sig
under ytan och hur djupt
det stora världshavet var.
För närmare hundra
år sedan fann den
framstående upptäcktsfararen
sir Jolin Ross, all det
fanns levande varelser
ända ned på2000 m.djup.
Men det var nästan
ingen, som ägnade hans
upptäckt någon
uppmärksamhet. Man trodde i allmänhet, att det fanns liv endast på de
översta 500 meterna; därinunder var allting dött, och det låg is på bottnen
av världshavet.
Men så på mitten av 1800-talet inbröt den nya tiden i
havsforskningens historia. Amerikanen M. F. Maury sammanförde allt vad han kunde
samla av kunskap om djup och strömmar och om de vindar, som blåste
ute på havet, och han ritade kartor över detta. Han drog sina slutsatser
och visade, huru man bäst kunde komma fram, då man ville segla
mellan världsdelarna. Sjöfolk följde hans anvisningar; det visade sig, att de
därigenom kunde färdas mycket snabbare än förr. De sparade t. ex. in
10 dagar på resan från Nordamerika eller England till ekvatorn och ej
Fig. 394. Huru man föreställde sig jorden på Homeros’
tid (omkr. 900 år f. Kr.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
