- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : tredje bandet /
685

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björn Helland-Hansen: Om havsforskningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om iiavsforskningen

685

tigt framåt, medan vattnet självt går jämförelsevis långsamt fram och åter.
Denna vattnets rörelse kalla vi tidvattensström; den kan bli jämförelsevis
stark i smala sund, men ute på öppna havet är den i regeln ganska svag.
Den har den verkan, att de andra strömmarna än bli något starkare och
6 timmar senare något svagare, och så fortgår det regelbundet med en
period på 12 timmar.

Men utom dessa växlingar, som bero på ebb och flod, finnas även
andra. I strömmen ute vid Sloreggen väster om Ålesund visade t. ex. en
gång några mätningar, att här fanns en annan regelbundet återkommande
rörelse på omkring 15 timmar; var 15:de timme var den vanliga
strömmen (frånsett tidvatLensströmmen) mycket stark, men däremellan låg en
lid, då det knappt fanns
någon ström alls. Det är
som en sorts pulsslag i
de stora strömmarna, men
vi veta ännu icke, vad
dess orsak är.

Det är ej endast på
ytan, som det kan linnas
vågor. Det finns många
vågor nere i vattnet, som
man aldrig direkt kan se.
Det är exempelvis en våg, som framkallar »dödvatten». När det ligger
jämförelsevis sött vatten som ett tunt lager ovanpå saltvatten och en båt
rör sig i detta lager, så uppstår en våg på gränsen mellan det söta och
det salta vattnet. Denna våg kan man icke se, men det händer ofta, att
den hejdar båten. D:r Ekman har gjort några instruktiva försök för att
visa detta; han tillverkade en liten modell av »Fram», som han drog fram
genom ett kar, där det låg tungt saltvatten på bottnen och ett tunt
söt-vattenslager överst. Figur 404 visar ett av hans försök; man kan se en
tydlig våg på gränsen mellan de båda vallenlagren. Dylika gränsvågor
torde nog förekomma tämligen allmänt i havet; de kunna bli mycket
höga — kanske ända ti 11 hundra meter i de mellersta vattenlagren — utan
att man varsnar någonting utav dem uppe på ytan.

Fig. 406. Genomskärning, som visar
temperaturförhållandena från båda sidor om Wyville—Thomson-ryggen, som
går från Skottland till Färöarna och skiljer havets utmed
Norge och Atlantens djupa lag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:55:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/3/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free