Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björn Helland-Hansen: Om havsforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
62(5
geografien
och gav värme åt luften. På det sättet skulle man kunna få veta redan
i maj, om nästa vinter bleve kallare eller varmare än vanligt.
Det har också visat sig, att det har förefunnits en likhet mellan
växlingarna i havets yttemperatur och en hel del förhållanden på land om
våren och sommaren: luftens värmegrad, avkastningen av liö, säd och
potatis, olika vårblommors blomstringstid, knoppbildningen hos tallen
o. d. Det tyckes också förefinnas ett nära, lagbundet samband mellan
växlingarna i Golfströmmen och växlingarna i fisket; med liög
värmegrad i strömmen har under dessa år t. ex. följt ett jämförelsevis sent
fiske i Lofoten med jämförelsevis litet rom och lever.
Undersökningarna äro ännu för unga, för att man slutgiltigt skall kunna fastställa
de lagar, som bestämma allt detta, men den tid ligger måhända ej
avlägsen, då denna del av havsforskningen kan få stor betydelse genom att
skänka oss ett medel att förutsäga, hur klimatet i stora drag kommer att
arta sig och vilken ungefärlig avkastning, man kan vänta sig av åkerbruk
och fiske.
Mycket av det regn och den snö, som falla i Mellan- och Nordeuropa,
går i floderna till Östersjön och Nordsjön. Detta samlar sig så
småningom till en tämligen stark ström. Den kommer ut ur Östersjön under
namn av Baltiska strömmen; den går förbi de danska öarna, genom
Kattegatt och Skagerack och vidare hela vägen längs den norska kusten
ända in i Östhavet. Den får ständig tillförsel från floderna, men dess
vattenmassor blanda sig också efler hand med Atlantens vatten, som den
glider fram över och vid sidan av längs Norges kust.
På liknande sätt förhåller det sig med polarströmmen: mycket av det
regn och den snö, som falla i norra Asien ända till Altai, Jablonoj- och
Stanovojbergen, rinner ut i Ishavet och blandar sig med det salta
havsvattnet på vägen mot sydligare trakter.
Vattnet genomlöper stora kretslopp: det avdunstar från havels yta,
vattengasen stiger uppåt och förtätas till moln uppe i luften; från molnen
regnar det åter ned på jorden, ofta långt, långt bort från det ställe, där
vattnet lämnade havet, och så rinner det i floderna tillbaka till havet på
nytt. Mycket därav stannar i havet i långa lider; så är fallet med de
stora massor av vatten, som sjunka djupt och bilda bottenvattnet. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
