- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : tredje bandet /
696

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björn Helland-Hansen: Om havsforskningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

62(5

geografien

På de stora djupen är det två förhållanden, som i särskild grad göra
sig gällande. Det ena är trycket; ett vattenlager om 10 m. förökar
trycket med en atmosfär, så alt det t. ex. på 2,000 m. djup råder ett
tryck av omkring 200 atmosfärer. Många djur finnas, som kunna tåla
tämligen stora tryckförändringar; vissa valar kunna helt visst gå ett par
hundra meter upp och ned. Många av fiskarna ha en simblåsa, som de
kunna tömma eller fylla med luft, allt eftersom de vilja komma djupare
ned eller högre upp. Det är ungefär som en luftballong: när den fylles
med gas, stiger den upp i rymden, och när den tömmes, sjunker den ned

igen. Men
även om
djuren i havet
lugnt kunna
finna sig i
mycket större [-tryckförändringar-]
{+tryckföränd-
ringar+} än
djuren på land,
så förefinnes
likväl en
skillnad i arternas
utbredning
eller djupet. Det
linnes många

arter, som endast leva i de övre vattenskikten, och andra, som endast
leva på djupt vallén.

I de stora haven linnes del en särskild djurvärld i de mellersta
vattenskikten på ett par tusen meters djup, och den är mycket
egendomlig och lätt igenkännlig. Den består till en stor del av små fiskar av de
mest olikartade former och ofta med ett praktfullt silverglänsande
utseende.

Den andra omständigheten, som gör sig särskilt gällande på djupet, är
det ständiga mörkret. Nu ha t. ex. många av djuphavsfiskarna ögon, och
det har varit en omtvistad fråga, på vad sätt de kunna använda dem.

Fig. 41(i. Självlysande djuphavsfisk (Stomias boa) från 900 m. djup.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:55:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/3/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free