Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägen till Kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
övergick i de andra vetenskaperna, föreskrev dessa
deras principer och metod, stundom i visst avseende
t. o. m. deras resultat. I studenternas fackliga
läroböcker åberopades Aristoteles, Descartes, Leibniz och
Wolff. Innan en akademisk medborgare ägnade sig
åt sina speciella studier i någon av de tre »övre»
fakulteterna, den teologiska, juridiska eller medicinska
(vilken sistnämnda denna tid spelade en tämligen
oansenlig roll), hade han att tillägna sig en filosofisk
lärokurs grundad på åhörda föreläsningar i den
filosofiska fakulteten. Hans speciella lärostoff, som icke
var synnerligt omfattande, utvecklades för honom
mer begreppsenligt än åskådligt. Redan efter ett
par år betraktades den unge kandidaten som
tillräckligt förberedd för sitt yrke och kunde lämna
högskolan. De enskilda professorerna ansågos
behärska hela läroområdet för sin fakultet, och deras
undervisning kunde omfatta fakultetens ämnesgebit
i dess helhet. Man kände ännu icke till den
specialisering, som spelar en så stor roll vid den akademiska
utbildningen i vår tid.
Filosofien befann sig vid tiden för Kants
uppträdande i ett utvecklingsskede, varur ett fortsatt
framåtskridande syntes möjligt endast genom en
omfattande reformering av dess egen grundval. I Tyskland
intog den Leibniz-Wolffska filosofien herresätet vid
flertalet universitet. Christian Wolff (1679—1754)
hade med logisk formalism och pedantisk
förståndsmässighet systematiserat sin store läromästare
Leibniz’ filosofi (1646—1716), vars snilleburna
tankeresning visserligen därunder i väsentlig grad förflackades.
Wolff grundlade i Tyskland icke endast en härskande
filosofisk skola, utan genom honom skapades även
enhetlighet i den filosofiska bildningen (bl. a. en erkänd
terminologi), sådan den tidigare saknats. Genom det
stora inflytande hans logiska schematism utövade vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
