Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kants levnad - Kant vid höjdpunkten av sin bana (1770—1790). Hans filosofiska utvecklingsgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
professuren och senare rektoratet); några av
dessa minnen finnas ännu bevarade.
Kants välvilja för de studenter, som gjort sig
förtjänta därav (särskilt de som hörde till hans umgänge),
utsträckte sig även till intresse för deras framtid.
För att kunna skaffa dem något stipendium eller
någon lämplig anställning ansåg han ingen möda
för stor för honom själv, och hans hjälpsamhet
gentemot sådana som voro densamma värdiga iklädde
sig ofta nog en särskilt älskvärd form. En av hans
unga vänner, vilken han önskade förhjälpa till en
fältpredikantbeställning, rekommenderades av honom
hos regementschefen. Nu måste emellertid den
sökande hålla en provpredikan, och huru förfor Kant
för att provet skulle lyckas? Han gjorde sig
underrättad om den för provet föreskrivna texten,
uppgjorde för sig en disposition av ämnet och kallade
en tidig morgonstund aspiranten till sig. Skickligt
ledande samtalet på predikan underhöll han sig
med kandidaten över texten, på vilken han
formligen hade förberett sig, alldeles som om det
tillkommit honom själv att hålla ifrågavarande predikan.
Kants skriftställarverksamhet kan uppdelas i den
förkritiska och den kritiska perioden, för vilka
gränsåret är 1770, då hans tidigare nämnda
professorsdissertation utkom. Under början av den tidigare
epoken ägnade sig Kant uteslutande åt behandling
av naturvetenskapliga ämnen. Hans forskning rörande
kosmologiska, geografiska och
matematisk-fysika-liska problem anslöt sig till Newton, medan han
i viss grad avvek från den härskande
Leibniz-Wolff-ska åskådningen. I de kunskapsteoretiska och
metafysiska skrifter han utgav längre fram under denna
period, förblev han dock i huvudsak på den
ståndpunkt som kännetecknade den då rådande tyska
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
