Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kants levnad - Konflikten med den preussiska reaktionen. Kants förhållande till stat och kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konflikten med den preussiska reaktionen.
Kants förhållande till stat och kyrka.
Den svåraste kris Kant utstod under sin levnad
inträffade under hans ålderdom och hänförde
sig till en konflikt mellan honom och den
dåvarande preussiska regeringen. År 1786 dog konung
Fredrik den store, och den upplysta frisinthet som
hade kännetecknat dennes regeringssystem
förändrades helt och hållet under hans efterträdare Fredrik
Wilhelm II, en kroppsligt och andligt vek,
njutnings-lysten och åt bigotteri hemfallen furste. Den
utmärkte ministern v. Zedlitz, vilken ådagalagt så
stor bevågenhet för sin själsfrände Kant, ersattes
år 1788 som kyrko- och undervisningschef av den
ortodoxt sinnade hovpredikanten Joh. Chr.
Wöll-ner, en gång i en marginalanteckning av Fredrik
den store betecknad som »ein betriegerischer und
intriganter Pfafe, weiter nichts».18 Redan sex dagar
efter dennes utnämning tillkom det beryktade mot
»upplysningen» riktade religionsedikt, vari alla
religionslärare strängt tillhöllos att ansluta sig till
trosbekännelsen som bindande norm och alla olika
tänkande hotades med ämbetets förlust. Kort därpå
infördes en sträng censur, vilken under hänvisning
även till den »tygellöshet som kännetecknade den
dåtida s. k. upplysningen» skulle ställa den »till
press-62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
