- Project Runeberg -  Immanuel Kant : hans liv och filosofi /
119

(1922) [MARC] [MARC] Author: Gunnar Landtman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kants lära - Den kritiska filosofiens kunskapsproblem - 1. Åskådningsformernas rum och tid - 2. Tankeformerna eller kategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningen vinnas enbart genom logisk härledning och
förnuftsdeduktion? Den moderna kunskapslärans
förtjänst utgöres enligt vårt förmenande av den
grund, varpå den bygger och den metod den följer.
Den utgår icke från givna teoretiska klassificeringar
för att försöka bestämma, i vilken av dessa
verkligheten passar in, utan åsyftar att utreda det faktiska
förloppet vid kunskapens daning, oberoende av om
detta förlopp kan betecknas med den ena eller andra
hävdvunna termen eller ej. Sinnesfysiologien
bereder vägen till förståelse av huru våra
sinnesförnimmelser försiggå, och den psykofysiologiska
undersökningen av de komplicerade funktioner, som leda
från sinnesintryck till kunskap, skall bereda den
hithörande forskningen dess enda säkra bas.
Kunskapsprocessen betraktas icke som en spekulativ, utan som
en konkret forskningsuppgift.

2. Tankeformerna eller kategorierna.

Jämte den rena matematiken ådagalägger enligt
Kant den rena naturvetenskapen förnuftets
syntetiska kunskapsförmåga. Med ren naturvetenskap
förstår Kant det naturvetande, som är apriori, d. v. s.
som grundar sig på förnujtet. Apriori äro enligt Kant
de grundprinciper och normer, vilka utgöra
förutsättningarna för vår uppfattning om naturens företeelser,
på samma sätt som förhållandet är med axiomen inom
matematiken. En sådan sats som den att »varje
förändring måste äga en orsak» ådagalägger enligt Kant
genom sin »nödvändighet», att den är apriori, och
emedan begreppet ’orsak’ icke ingår i begreppet
’förändring’, så är omdömet samtidigt syntetiskt
(Kr. d. r. V., Suppl. I, II; II, V, 2). Tvenne andra
exempel på aprioriska och syntetiska omdömen inom
den rena naturvetenskapen lämnas av Kant i sat-

119

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:56:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/glkant/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free