- Project Runeberg -  Immanuel Kant : hans liv och filosofi /
137

(1922) [MARC] [MARC] Author: Gunnar Landtman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kants lära - Sedeläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fullkomning är utesluten som ändamål, emedan en
god sinnesriktning icke kan utifrån ingivas hos en
annan, och egen lycksalighet är intet etiskt ändamål,
emedan envar redan eftersträvar en sådan på grund av
sin naturliga böjelse.

Det är det orubbliga faktum, att vi äga en
kategoriskt bjudande sedelag — vilken sålunda måste kunna
uppfyllas — som för Kant innebär bekräftelsen på
att vi äro fria. På grund av sedelagen äro vi
berättigade att tillskriva oss jämväl en högre natur än den
som tillhör företeelsevärlden, och därmed måste vi
även antaga tillvaron av en högre händelsernas
ordning än det blott mekaniska kausalsammanhanget i
sinnenas värld. Vi kunna därmed sluta oss till
att vi äro medlemmar i en intelligibel värld, där
sinnliga bevekelsegrunder icke ha makt över oss,
och där sålunda frihet råder. Dagen vore utan mening,
om vi ej hade makt att följa den: »Du kan emedan
du bör.» Denna frihet är oss visserligen icke given i
någon erfarenhet, och dess realitet kan sålunda icke
bevisas, ty den hänför sig till människan som ting i
sig (jfr s. 131). Friheten utgör en moralisk fordran, ett
postulat av det »praktiska förnuftet». Tvenne andra
sådana »praktiska postulat» gälla själens odödlighet
och Guds tillvaro. Med avseende på den vittgående
moraliska betydelsen av frihetsbegreppet, själens
fortvaro och Guds exstens, är det av största vikt,
att den teoretiska förnuftskritiken vid sin
prövning av dessa idéer fastställt åtminstone deras
möjlighet (i det att förnuftsskäl icke kunna göras
gällande mot deras tänkbarhet). Den fråga rörande
verkligheten av de hithörande idéerna, vilken inom
dialektiken lämnades öppen, besvaras sålunda inom
etiken positivt. Det som på grund av tvingande
etiska skäl måste betraktas som verkligt, friheten
och en översinnlig värld, utgör det även envars

137

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:56:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/glkant/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free