- Project Runeberg -  Immanuel Kant : hans liv och filosofi /
141

(1922) [MARC] [MARC] Author: Gunnar Landtman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kants lära - Sedeläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillvaro. I det att förnuftet riktar sin kritiska
granskning på sig självt, inser det sin begränsning, en gräns
som förutsätter en existens bortom densamma.
Människoanden däremot, vilken icke är enbart förnuft,
fattar sig själv i egenskap av sedligt väsen som led
i denna absoluta verklighet och danar sin tro eller
föreställning om denna verklighet med sig själv som
förebild.

Religionen över huvud bygger enligt Kant helt
och hållet på moralen. Den skiljer sig från moralen
däri, att den betraktar sedelagarna som gudomliga
bud, i det att den till pliktbegreppet fogar idén om
Gud som en moralisk laggivare. Sedebuden förplikta
oss emellertid icke därför att de skulle vara givna av
Gud, men de kunna betraktas som gudomliga på
grund av sin nödvändighet och obetingade
förnuftsenlighet. Religionens betydelse ligger däri att den
förstärker pliktbegreppets inflytande på viljan;
religionen är ingenting annat än ett medel att befordra
sedligheten. Enär de positiva religionsformerna
emellertid förutom sitt moraliska förnuftsinnehåll även
upptaga allehanda doktrinära föreskrifter, blir det
den kritiska filosofiens uppgift att undersöka, huru
mj-cket av dessa lärosatser som låter rättfärdiga sig
inför förnuftet. I Religion innerhalh der Grenzen der
blossen Vernunft upptar Kant till kritisk prövning
flere av de principiella frågor, som uppbära
religionen, och även talrika positiva läroåskådningar
inom den kristna kyrkan. Härvid framstår hans
anslutning i en del punkter till kristendomens läror,
men i sin helhet innefattar arbetet ett allvarsamt
angrepp mot kyrkans »statutariska» föreskrifter och
dogmatiseringssträvänden. Såsom ur Kants
levnadsteckning framgår, vållade de i arbetet uttalade
tankarna den preussiska statsreaktionens inskridande
mot honom (jfr ss. 63 ff.).

141

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:56:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/glkant/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free