Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tusan till karl - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nens släktskap klarades upp i samma ögonblick hon
såg dem sida vid sida.
»Väck mig», sade ’Tom. »Jag kan inte tro att jag
har kommit hit med ett tåg. Och befolkningen? Den
var bara fyra tusen för trettio år sedan.»
»Nu är den sextio tusen», svarade den andre, »och
den växer hastigt. Vill du göra en rundtur för att
se på staden? Vi ha god tid.»
Medan de rullade fram på de breda, väl
sten-lagda gatorna, fortfor Tom att spela Rip Van Winkle.
Hamnen överraskade honom. Där han en gång
förankrat sin slup på tio tolv fots djup var nu fast mark
och stationsområde, medan bryggor och
lastageplat-ser lågo längre ut.
»Håll! Stopp!» utropade han, då de passerat några
kvarter, och såg upp på ett massivt affärskomplex.
»Vad är detta, Fred?»
»Fourth & Travers — kommer du inte ihåg det?»
Tom reste sig och såg sig omkring, försökte
urskilja terrängens gamla välbekanta form under
denna gyttring av hus.
»Jag... jag tror...» började han tveksamt. »Nej,
för tusan, jag är säker på det. Här var det vi brukade
jaga skogskaniner, och där sköto vi koltrastar i
buskarna. Och där, där bankhuset ligger, var en damm.»
Han vände sig till Polly. »Där byggde jag min
första barkbåt och fick för första gången smaka
sjövatten.»
»Gud vet hur många liter», skrattade Frederick
och nickade åt chauffören. »De rullade dig i en
tunna, kommer jag ihåg.»
»Mera!» ropade Polly och klappade händerna.
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
