Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tusan till karl - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hela tiden hade Polly följt med den förhatliga
jämförelsen som lurade bakom hans ord.
»Du kan skriva »högädle» framför ditt namn»,
utbrast hon stolt. »Men min far har varit kung. Han
har levat. Har du levat? Vad har du för bevis på
det? Aktier och obligationer, hus och tjänare —
pytt! Hjärta och ådror och en stadig hand — är det
allt? Har du levat bara för att leva? Var du rädd
för att dö? Jag skulle hellre vilja sjunga en vild
sång så att hjärtat brast än leva i tusen år och vakta
på min matsmältning och vara rädd för fukt. Då
du är stoft, är min far aska. Det är skillnaden.»
»Men mitt kära barn ...» började han.
»Vad har du att visa upp?» fortfor hon häftigt.
»Hör på!»
Inifrån, genom det öppna fönstret, kommo de
knäppande tonerna från Toms ukulele och den ystra
hawajiska dansvisa han sjöng. Den slutade med en
skälvande, naiv kärlekskalielse ur det vällustiga tropiska
mörkret — det kunde ingen missta sig på. Man
hörde rop av unga röster som ville ha mera.
Frederick sade ingenting. Han hade känt något dunkelt
men betydelsefullt dra sig förbi.
Plan vände sig om och tittade in genom fönstret på
Tom, som satt där upphettad och majestätisk,
omgiven av de unga männen och kvinnorna, och under
sina vikingamustascher tände en cigarrett på en
tändsticka som en av flickorna höll åt honom. Frederick
kom plötsligt att tänka på att han aldrig tändt en cigarr
på en sticka som en kvinna hållit.
»Doktor Tyler säger att han inte borde röka —1
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
