Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den förste skalden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men, Oan, säg oss de där orden som föddes hos dig,
då Ala grät.
O an (reser sig).
Det är härliga ord. De lyda så:
Den ljusa dag är gången . . .
Uk.
Nu ser jag att du är både en lögnare och en narr:
se, dagen är inte gången!
Oan.
Men dagen var gången i den stunden då sången
föddes inom mig.
Uk.
Då skulle du bara ha sjungit den då och inte nu
då det ännu är dag. Men akta dig för att väcka
mig om natten. Gör många stjärnor så att de flyga i
skägget på Gurr.
Oan.
Min sång handlar just om stjärnor.
Uk.
Ul, din far, brukade, innan jag slog ihjäl honom
med fyra stora stenar, klättra upp i toppen av de
högsta träden och sträcka ut handen för att se efter
om han inte kunde plocka en stjärna. Men jag sade:
»Kanske de äro taggiga kastanjefrukter.» Och hela
stammen skrattade. Ul var också en narr. Men vad
sjunger du om stjärnorna?
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
