Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den förste skalden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oan.
Jag vill inte ha den där sången om levern. Det skall
bli Oks sång. Stammen måste säga: »Ok har gjort
den sången!»
Ok.
Ja, jag skall bli en stor sångare. Jag skall sjunga
om en vargs hjärta och säga: »Se, det är rödt!»
Uk.
Du är dum och skall bara sjunga: »Hai, hai!» som
din far före dig. Men Oan skall göra mig en sång
om min klubba, ty kvinnorna lyssna till hans sånger.
O an.
Jag vill inte göra dig några sånger, varken om din
klubba eller din grotta eller din hindlever. Ja, om
du aldrig mera ger mig någon mat, skall jag leva
ensam i skogen och äta gräsfrön och harar som äro
lätta att fånga. Och jag skall sova uppe i toppen
av ett träd, och jag skall sjunga om natten:
Den ljusa dag är gången.
Natten gör mig sorgsen, sorgsen, sorgsen, sorgsen,
sorgsen, sorgsen . . .
Uk.
Ok och Un, slå ihjäl honom!
(Ok och Un rusa på O an, som böjer sig ner och tar upp
två slungstenar; med den ena slår han Ok mellan ögonen
och med den andra krossar han Uns hand, så att han
tappar sin klubba. Uk reser sig.)
Glödande kol.
161
ii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
