- Project Runeberg -  Glödande kol och andra noveller /
185

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vägen. Han tänkte knappt på sitt sargade ben. Det
blödde ymnigt, stora pulsådern var avbiten, men det
visste han icke.

Morganson förvånade sig mest över att svenskens
ansikte var så ytterligt blekt; han hade ju varit så
röd-blommig i går kväll. Nu var hans ansikte som vit
marmor. Och med sitt ljusa hår liknade han därför
mera en staty än något som varit en människa for
några minuter sedan. Morganson drog av sig
vantarna och undersökte liket. Det fanns intet
penningbälte om livet på bara kroppen, ej heller kunde han
finna någon guldpåse. I en bröstficka träffade han
på en plånbok. Med fingrar som hastigt domnade i
kölden genomgick han hastigt dess innehåll. Det
var brev med utländska stämplar och frimärken på,
några kvitton och anteckningar samt ett kreditiv på
åtta hundra dollars. Det var allt. Inga pengar.

Han gjorde en rörelse för att vända om till
släden, men kände sig fastväxt vid vägen. Han tittade
ner och såg att han stod fast i en frusen röd massa.
Det var röd is på hans sönderrivna byxben och på
mockasinen därunder. Med en rask ansträngning
bräckte han det hårdfrusna blodet och vacklade
framåt vägen åt släden till. Den stora hunden, som hade
bitit honom, började rusa och morra; och hans
exempel följdes av hela spännet.

Morganson grät av svaghet och vaggade fram och
tillbaka. Sedan strök han bort de frusna tårarna som
gnistrade i hans ögonvrå. Det var ett skämt. En
ondskefull slump drev gyckel med honom. Till och
med Jack Thompson med sitt uppåtpekande
skägg-skrattade åt honom.

Glödande kol.

i85

i3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:51:19 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/glodandeko/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free