Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hussaren Riego
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dock klyfde vi skallarna på dem bastant,
Så hjernorna sprutade, det minns jag grannt,
På pannornas hvalf crépe-de-cocq’er;
Vi öppnade brecher i magar och bröst,
Att hjertan och inelfvor ramlade löst
Och slängde som chaira berlocker.
Vi rumlade strax före kampen med lust,
Och spiknyktra ej, om ej blixtfulla just,
Det bar öfver hålväg och dike, ,
Med Lancken i spetsen, — det var en ofifcer,
Som verlden, jag svär det, har ingen nu mer,
Och knappt mer än honom Guds rike.
Fransoserna jemnt han i hälame var:
»Le petit suédois, le diable noir,»
Han hette i Brunes bulletiner.
»Enveten» som bromsen, han .gaf ingen fred;
Hans gadd, den var giftig, och stack han, det sved
Som brännsår och glödande tänger.
Cartucherna lastade voro med bly,
Och klingoma lyste som månan i ny,
Hvar karl stod allert vid steglädret.
Trumpeterna smattrade hlåste: »till häst!*»*
Och marche-marche ur messingen stöttes demäst;
Det gick så det pep uti vädret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>