- Project Runeberg -  Samlade dikter : Vallmoknoppar, plockade på steppen /
103

(1867) [MARC] Author: Gustaf Lorens Sommelius With: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tonnerre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ej de läkas; — lifvet äter
På sig sjelf: ju mer det fräter,
Glupskare blir dess aptit.

Snålt det tär på egna fingrar
Det kring egen stam sig slingrar,

Som en hungrig parasit.

Här är märket af kartechen,

Som nöp örat bort i bréchen,

Här af bomben, som derpå
Sprang — och gaf mig detta brottet.
Om den gett mig nådeskottet
Af barmhertighet ändå!

Skälmen nöjde sig att klippa
Af benpipan, — jag fick slippa
Med en lindrig kontusion;

Men den slog i stället neder
Helveteskolonnens heder,

Mönstret i vår bataljon.

När du föll, i tårar smälte
Grenadiem. Sin unga hjelte
Höll den gamla stammen kär;

Max var man, fast vek som vidjan,
Som en fröken smal om midjan,
Spenslig som en bayadére.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:57:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/glssaml/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free