Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNE SOFIE.
Först måste vi gå till släkten och sedan till
pappas forna umgänge. Ack, om dagen för resan
vore bestämd ändå!
THÉRÉSE.
Ja, du som var i Stockholm förra vintern och
blev uppvaktad av så många kavaljerer, du bara
längtar dit igen. Men Amelie och jag — som
fingo mässlingen, då vi skulle resa, och vackert
fingo stanna hemma — vi äro allt litet rädda för
allt det nya och märkvärdiga vi skola få uppleva.
AMELIE.
Inte är jag rädd, precis, livet där blir nog
inte så mycket trevligare än här, om man skall
vara lika kommenderad och ofri och inte alls få
röra sig på egen hand. Jag tror jag helst ville
stanna hemma.
THÉRÉSE.
Du är väl inte dum, Amelie. Hur skulle du
kunna vara hemma? Vi skola ju resa allasammans,
pappa och faster Beata och vi tre och Berglund
och Lina och Kok-Mari. Vi skola stanna i två
månader i Stockholm, säger pappa.
ANNE SOFIE.
Och kusin Carl Gustaf säger att han skall
göra sitt bästa för att vi skola få riktigt
förtjusande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
