- Project Runeberg -  Hemgiften och andra noveller /
80

(1910) [MARC] Author: Guy de Maupassant
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Frodiga Lisa”

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hon såg litet förlägen och skamsen ut. Då hon
förskrämd gick bort till sina reskamrater, vände de alla
på en gång ryggen åt henne, som om de icke sett henne.
Grefven bjöd helt värdigt armen åt sin hustru för att
aflägsna henne från denna orena beröring.

»Frodiga Lisa» blef stående helt mållös, därpå
samlade hon hela sitt mod och vände sig till fabriksägarens
hustru med ett ödmjukt frammumladt: »God morgon,
frun.»

Till svar fick hon blott en nästan omärklig nick,
åtföljd af en blick af djupt kränkt dygd. De tycktes alla
ha ytterst brådtom och höllo sig långt borta från henne,
som om hon varit besmittad. Därpå skyndade de sig
upp i vagnen och läto henne komma ensam efter. Helt
stilla intog hon den plats, hon suttit på under första
delen af resan.

De andra låtsades fortfarande, som om de icke kände
henne. Blott fru Loiseau tillkastade henne på afstånd
vredgade blickar och sade med dämpad röst till sin
man: »Det var tur, att jag icke kom att sitta bredvid
den där.»

Den tunga vagnen satte sig i rörelse.

I början var det ingen, som talade. »Frodiga Lisa»
vågade icke se upp. Hon kände sig på en gång
uppfylld af harm mot sina reskamrater och förödmjukad
öfver att ha gifvit efter och låtit sig besudlas af de
kyssar, hon måst tåla af preussaren, som man så hycklande
kastat henne i armarna på.

Men grefvinnan bröt snart den pinsamma tystnaden.
Hon vände sig nämligen till fru Carré-Lamadon
och frågade:

»Ni känner, efter hvad jag tror, fru d’Étrelles?»

»Ja, det är en af mina väninnor.»

»Hvad hon är för en älskvärd person!»

»Förtjusande. Hon är verkligen en sällsynt kvinna;
hon är mycket kunskapsrik och konstnärinna ända ut i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:59:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmhemgift/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free