- Project Runeberg -  Hemgiften och andra noveller /
92

(1910) [MARC] Author: Guy de Maupassant
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lycka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Hvad heter ni?»

Jag sade mitt namn. Hon stirrade på mig, därpå
sade hon med den egendomliga röst, som dämpas af
gamla minnen:

»Ja, ja, nu kommer jag ihåg det. Och Brisemares,
hvad har blifvit af dem?»

»De äro allesamman döda.»

»Ah! ... Och Sirmonts, kände ni dem?»

»Ja, den yngste af dem är nu general.»

Härtill sade hon, skälfvande af rörelse och ångest
och därtill drifven af, jag vet icke hvilken förvirrad,
mäktig och helig känsla, af, jag vet icke hvilket behof
att tillstå, att säga allt och tala om de ting, hon tills
nu hade hållit inneslutna på djupet af sitt hjärta, och
om de människor, hvilkas blotta namn satte hennes själ
i rörelse:

»Ja, Henri de Sirmont, det vet jag nog, det är min
bror.»

Jag såg upp på henne helt öfverraskad. Och plötsligt
kom jag helt tydligt ihåg alltsammans.

Det hade på sin tid förorsakat en stor skandal i
hela Lothringen. En ung, vacker och rik flicka,
Suzanne de Sirmont, hade blifvit enleverad af en
underofficer vid det regemente, som stod under hennes fars
befäl.

Den soldat, som sålunda förfört öfverstens dotter,
var en vacker karl, bondson, men helt ståtlig att se på
i sin blå dolma. Hon hade förmodligen lagt märke till
honom och börjat älska honom, när skvadronerna
defilerade förbi. Men hur hade hon kommit åt att tala
med honom? Hur hade de burit sig åt för att träffa
hvarandra, och huru hade de kommit till ett samförstånd?
Och hur hade hon vågat låta honom förstå, att hon
älskade honom? Allt detta fick ingen någonsin veta.

Ingen hade gissat något, och ingen hade haft en
aning om, hvad som förestod. Den kväll, hans
värfningstid var ute, försvann han tillsammans med henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:59:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmhemgift/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free