- Project Runeberg -  Hemgiften och andra noveller /
125

(1910) [MARC] Author: Guy de Maupassant
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arfvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

all del icke att säga chefen, att jag under dessa
omständigheter icke kan komma till byrån i dag.»

Lesable tillbragte dagen full af ångest, ur stånd att
arbeta och sysselsätta sig med sina göromål. Herr
Torchebeuf frågade honom förvånad:

»Hur kommer det sig, att ni är så förströdd, herr
Lesable?»

Och Lesable svarade upprörd:

»Jag är mycket trött, ers nåd, jag har vakat hela
natten hos vår faster, hon är nämligen mycket sjuk.»

Men chefen svarade helt kallt:

»Det förefaller mig, som om det skulle vara alldeles
tillräckligt, om herr Cachelin befinner sig hos henne.
För personliga orsakers skull kan jag icke låta hela
byråarbetet komma på sned.»

Lesable hade lagt sitt ur framför sig på bordet och
väntade med feberaktig otållighet på, att det skulle
visa på fem. Så snart den stora klockan på gården slog,
skyndade han därifrån. För första gången lämnade han
byrån på reglementerad tid.

Han var så upprörd, att han tog en droska för att
fara hem. Han sprang uppför trappan. Tjänsteflickan
öppnade, och han frågade genast:

»Hur står det till?»

»Doktorn har sagt, att det är fasligt illa med
henne.»

Hjärtat bultade i honom. Han var helt gripen.
Ack, verkligen. Tänk, om hon skulle dö! Han vågade
icke gå in i sjukrummet, utan lät ropa Cachelin, som
satt inne hos gumman. Svärfadern visade sig genast, i
det han försiktigt öppnade dörren. Han var klädd i
nattrock och bar nattmössa på hufvudet, alldeles som han
plägade vara klädd, när han om aftnarna satt vid
kakelugnen. Han hviskade helt sakta:

»Det är illa, mycket illa. Sedan klockan fyra är
hon utan medvetande. På eftermiddagen har hon till
och med mottagit sista smörjelsen.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:59:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmhemgift/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free