Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efteråt - Modern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR MASCOLL SILFVERSTOLPE
MODERN
Ingen fann på att kalla
din gärning stor.
Åt tio barn var du mor,
och de blevo vuxna alla.
Någon gång kom det en tid,
då kanske du kunde tycka,
att allting artat sig väl,
men kände du någonsin frid,
kände du riktig lycka
fylla din trötta själ?
Två ting fick du pröva på:
att ängslas och försaka.
Det var bara att gå och gå
och oavlåtligt vaka.
Den tid, då de voro små,
var det skolgång och kläder och mat
och misstro mot varje ny kamrat
och läxor, du hade svårt att förstå
— och så, när de somnat och natten led,
en oro, en svart profetia
att inte de alla skulle bli med
och gagna det heliga land,
som fyllde ditt hjärta ibland,
då du sjöng om "du gamla, du fria".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
