Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Den menneskelige natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den som kan minnes, har intet,
og han har glemt og forrådt oss.
Ah som vi ber nm er stumhet.
Reis ingen m on u men ter.
La akrer som aldri har sett oss
og gamle kvinner i solen
og unger som leker, og bjørker
som usåtct løfter sitt lys-slpr
være vår evighet.
Men tiere som lever, nfå våke
over den fred vi skimtet
i naboskapet av døden,
lidelsens siste glede,
Eli fremfor alt ikke trette —
som mennesker hl ir etter kriger —
når grumset og griskheten kommer
i følge med inotløsheten,
det varme råtnende dyndet
lagret av hundrede slektledd
hvor sinnet kan krype til hvile
og han som vi drepte kan oppstå.
Vi som er tapt i natten,
vi drømte, vi trodde, vi håpet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
