Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Honoré de Balzac - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vistelse hos generalens familj allas vänskap genom sin
förmåga att underhålla familjen med sina aldrig sinande
berättelser och sitt glada lynne. Liksom han sedermera i
sina romaner förlänade de händelser han skildrade en
verklighetsprägel, som gjorde det omöjligt för läsaren att avgöra
var verkligheten slutade och dikten började — t. ex. i
»En dunkel historia» — kunde han också ofta få sina
åhörare att tro honom redogöra för händelser, som verkligen
timat, och personer, som levat. Men då han tillfrågades,
om vad han berättat verkligen hänt, brast han ut i ett av
dessa skallande skratt, som skakade hela huset, och sade:
»Nej! bara Balzac, idel Balzac!»
Resultatet av hans vistelse i Bretagne blev hans
roman Chouanerna, utmärkt för den säkra
karaktärsteckningen, sin åskådlighet och genom sina skildringar, i viss
mån påminnande om Walter Scott. Romanen förråder
för övrigt Balzacs politiska ståndpunkt. Hjälten och
hjältinnan, den rojalistiske markisen de Montauran och den
republikanska fröken de Verneuil, som av Fouché
utskickats för att snärja den fruktade chouananföraren, äro för
Balzac symboler av konungadömet och republiken,
»principer, som lika litet kunna förenas som eld och vatten och
icke kunna sammanföras till en parlamentarisk
regeringsform utan bådas undergång.»
Då man i samhället ser endast av naturen egoistiska och
ömsesidigt fientliga lidelser, sluter man sig gärna till en
allsmäktig hand, som krossar och undertrycker dem. Balzac var
också avgjord rojalist liksom övertygad katolik. Så
mycket han än hyllade envåldsmakten, var han emellertid alls
icke blind för dess utövares fel och laster och förbisåg icke
heller förtjänsterna hos dess vedersakare, vare sig de voro
republikaner eller kalvinister. Men över alla olikheter i
tänkesätt och lidelser satte han alltid den sammanfattande
helheten, hade alltid de många skiftande viljornas enhet för
ögonen, och häri ligger hos Balzac en överlägsenhet som
gjorde, att »han stod över sin tid».
Snillet, väcker över allt annat Balzacs stora beundran, och
detta drag återkommer också i många av hans romaner, lika
väl då det gäller procentaren, detektiven eller före detta
galärslaven som då det gäller Napoleon. I sitt rum hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
