- Project Runeberg -  Gobseck, en parisisk procentare : Överste Chabert, hjälten från Eylau : tvänne berättelser /
22

(1917) [MARC] [MARC] Author: Honoré de Balzac Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Honoré de Balzac - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

II

ett nytt lån eller en ohygglig ränta. Och Gobseck står
icke ensam, han bildar tillsammans med ett dussin andra ett
hemligt brödraskap, som håller den del av Paris i sina klor,
som icke tillhör baron de Nucingen, bröderna Keller, Tillet,
medlemmar av den högre finansen, alla utrustade med ett
»avundsvärt råbarkat slaktarsamvete», oerhört rika genom
otaliga bankrutter, betalningsinställelser och ruin. Ett
penndrag av dessa matadorer och gamla handelshus störta
samman; då dessa tre penningfurstar operera tillsammans,
stiga och falla alla värden i hela landet som en jättestor ebb
och flod, och oro uppstår på alla Frankrikes och utlandets
börser liksom hos seismografen vid en avlägsen jordbävning.

I många av Balzacs romaner, t. ex. Louis Lambert, Séraphita,
framträder ett drag av mysticism. I sitt filosoferande
över mänskligheten var det motbjudande för hans
tumul-tariska och poetiska hjärna att göra den skarpa tänkarens
lugna slutledningar, som han fann långsamt kalla och
vanmäktiga; hellre då överlämna sig åt hänryckningens
ingivelse, de inre stormarna och intuitionens majestätiska
blixtar. Till slut betraktade han dem som en högre,
divinatorisk makt, den enda som för människan förmår tyda
det oändliga alltet och de gudomliga sakerna. Då Balzac
fördenskull lämnade sin mikroskopiska syn på världen,
blev han Swedenborgs anhängare och omfattade extasen,
vars höga visa, man kan säga, att slutet på Séraphita
sjunger, icke olik en sång av Dante. I dessa romaner fulländas
emellertid, såsom Taine säger, Balzacs verk »liksom en
blomma fulländar plantan; konstnärens geni finner där sitt
fullständiga uttryck och slår omsider ut i full blom.

Sålunda skildar Balzac med en kraft utan like
lidelsernas härjningar i människohjärtat. Liksom Shakspere
har han skildrat förbrytare av alla slag, både stora världens
och bohèmens, bagnots och spioneriets, bankens och
politikens brottslingar. Liksom Shakspere har han skildrat
monomaner av alla slag, utsvävningarnas, girighetens,
ärelystnadens, vetenskapens, konstens, faderskärlekens och
kärlekens; och liksom han, om också med mindre
omedelbarhet» större omständlighet, mindre lätthet och mindre
glans, har Balzac givit oss det oerhörda sorgespel, som
kallas »den mänskliga komedien».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:07:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gobseck/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free