Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Honoré de Balzac - VIII - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och utan detta skulle ban mera än en gång segnat ned i den
ojämna striden om lyckan.
Med tiden började han emellertid allt mera längta efter
lugn och vila. Med grevinnan Hanska hade han fört en
oavbruten korrespondens och då och då även
sammanträffat med henne; hon hade icke tillbakavisat hans förslag att
bli hans hustru, men uppsköt under varjehanda
förevändningar oupphörligt det avgörande steget, vigseln, dels av
adelsstolthet, som motvägde lusten att såsom en berömd
författares gemål spela en roll i Paris’ stora värld, dels
måhända också av fruktan för Balzacs förstörda ekonomi.
IX.
Den till det yttersta ansträngda organismen skulle
omsider giva vika för trycket, och med året 1845 börjar
den tid, då Balzac sjunker ihop som en döende kämpe.
Grevinnan Hanska hade gjort honom ett besök i Paris och
besett den präktiga boning Balzac ställt i ordning till att
mottaga henne vid rue Fortunée numera rue Balzac. Men ännu
tvekade och dröjde hon. På hösten 1848 reste Balzac till
hennes god i Ukraina och stannade ett och ett halvt
år hos henne. Han angreps också nu av den
hjärt-åkomma, ansträngt arbete åsamkat honom, och då
benran-gelsmannens lie slutligen hotande svängdes över hans huvud,
tyckte sig grevinnan Hanska kunna våga steget att omsider
bli hans hustru. Den 12 mars 1850 försiggick vigseln i den
lilla byn Berditchef. Färden till Paris gick långsamt;
Balzacs hälsotillstånd tillät ingen skyndsamhet, och då
paret slutligen ankom till den franska huvudstaden, var han i
själva verket döende, en ensam man såsom han alltid varit.
Hans förnäma maka tyckes icke ha ansträngt sig särdeles
vid hans sjuksäng. Denna plats intogs helt enkelt av en
vakhustru, och hans tunga suckar återljödo i korridoren.
Den 18 augusti sent på aftonen kom en svartklädd person och
frågade efter Balzac. Det var Victor Hugo. Han infördes
av Balzacs svåger till den döende och fattade hans hand, men
det var redan som om han tagit i ett livlöst föremål. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
