- Project Runeberg -  Gobseck, en parisisk procentare : Överste Chabert, hjälten från Eylau : tvänne berättelser /
37

(1917) [MARC] [MARC] Author: Honoré de Balzac Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gobseck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

mig själv. »Vet han, om det finns en Gud, kärlek, kvinnor,
lycka? » Jag beklagade honom som jag skulle beklagat en
sjuk. Men jag förstod också, att om han hade miljoner på
banken, kunde han i tankarna äga hela jorden, som han
genomrest, rannsakat, vägt, uppskattat och utnyttjat.

»God dag, pappa Gobseck», sade jag.

Han vände på huvudet och rynkade lätt sina buskiga
svarta ögonbryn, en karaktäristisk rörelse, som hos honom
var detsamma som det hjärtligaste skratt hos en
sydfran-sos.

»Ni ser ut att vara vid lika dåligt lynne som den dagen,
då man kom och sade er, att den där bokhandlaren, vars
skicklighet ni så mycket beundrade, fast ni blev hans offer,
gjort konkurs.»

»Offer?» sade han förvånad.

»Ordnade han inte, för att utverka sitt ackord, sin skuld
till er med växlar, som utställts av hans jämte honom i
konkurs försatta handelsfirma; och då han åter fick
penningar, fordrade han inte, att ni skulle bevilja honom det
avdrag, som motsvarade ackordet?»

»Han var slug», svarade han. »Men jag fick honom fast
till slut.»

»Har ni då några växlar att protestera? Vi ha i dag
den trettionde, som jag tror.»

Det var första gången, som jag talade med honom om
penningar.

Han betraktade mig med en gäckande blick, och med
sin milda röst, som liknade de toner, vilka en elev, som
ännu inte kan blåsa riktigt, lockar ur en flöjt, sade han:

»Ni roar mig verkligen.»

»Ni har således verkligen någon gång roligt? »

»Tror ni då, att det inte finnes andra poeter än de, som
skriva och låta trycka vers?» frågade han och ryckte på
axlarna, i det han gav mig en medlidsam blick.

»Poesi i det där huvudet!»tänkte jag; jag kände nämligen
ännu ingenting av hans liv.

»Vilken tillvaro skulle kunna vara så lysande som min? »
återtog han, och hans blickar upplivades »Ni är ännu
ung, ni har er ålders föreställningar och dem, som ingivas
er av ert blod, ni ser kvinnoansikten i lågorna från den eld,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:07:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gobseck/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free