Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Överste Chabert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
på den sjuka fläcken skaffa de sig en valk och kunna ännu
skratta och roa sig.
»Greve Ferrands hela ställning är ändå bra sällsam»,
sade Derville för sig själv, då han omsider vaknade upp ur
sina tankar just som hans kabriolett stannade utanför
porten till hotell Ferrand, rue de Varennes. »Hur kan det komma
sig, att han, som är så rik och omtyckt av kungen, ännu
inte blivit pär av Frankrike? Det är sant, att det måhända
ligger i kungens politik, att, efter vad fru de Grandlieu
sade mig, förläna ett högt anseende åt pärskapet genom att
inte slösa med det. För övrigt är sonen till ett
parlamentsråd varken en Crillon eller en Rohan. Greve Ferrand kan
endast på smygvägar komma in i pärskammaren. Men om
hans äktenskap förklaras ogiltigt, skulle han kanske iså
fall till kungens stora belåtenhet låta på sitt huvud överflytta
pärskapet från en av de gamla pärer, som endast ha döttrar.
Där har jag bestämt ett bra spöke, som kan brukas till att
skrämma vår grevinna», tänkte han, då han gick uppför
trappan.
Utan att veta det hade Derville satt fingret på det
hemliga såret, stuckit handen i det kräftsår, som tärde fru
Ferrand. Hon mottog honom i en vacker vintermatsal, där
hon frukosterade, medan hon lekte med en apa, som
fjättrades medelst en kedja vid en liten med järnpinnar försedd
stolpe. Grevinnan bar en elegant morgondräkt och
lockarna från hennes vårdslöst uppfästa hår föllo ned under en
mössa, som förlänade henne ett näbbigt uttryck; hon såg
ungdomlig, frisk och glad ut. Silver och pärlemor glänste
på bordet, och kring detta stodo sällsynta blommor i
praktfulla porslinsvaser. Då advokaten fick se greve Chaberts
hustru, som plundrat denne på hans förmögenhet, mitt i
denna yppiga omgivning, på samhällets höjder, medan den
olyckliga bodde hos en fattig mjölkhandlare bland
kreaturen, sade han för sig själv: »Moralen av allt det här är, att
en vacker kvinna aldrig skall igenkänna sin make eller ens
sin älskare i en man, klädd i en gammal ridrock med en
dålig peruk och trasiga stövlar.»
Ett elakt och bitande leende uttryckte de halvt filosofiska,
halvt skämtande tankar, som måste väckas hos en person,
vilken såsom han väl var i tillfälle att känna sakernas verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
