- Project Runeberg -  Gobseck, en parisisk procentare : Överste Chabert, hjälten från Eylau : tvänne berättelser /
148

(1917) [MARC] [MARC] Author: Honoré de Balzac Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Överste Chabert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

mer uttröttad tillbaka till sin klädloge efter en mödosam
femte akt, därstädes sjunker ned halvdöd och kvarlämnar i
salongen en avbild av sig, som hon icke mera liknar. Hon
satte sig till att fullborda ett brev, som hon börjat skriva till
Delbecq, åtvilken hon uppdrog att i sitt namn hos Derville
anhålla om att få sig de handlingar meddelade, som angingo
överste Chabert, taga avskrifter av dem och därpå genast
bege sig till Groslay. Knappt hade hon slutat brevet,
förrän hon i korridoren hörde överstens steg, vilken i sin
oro sökte upp henne.

»Ack!» sade hon högt, »jag önskade jag vore död! Min
belägenhet är verkligen outhärdlig.

»Vad fattas er då?» frågade den gamle hedersmannen.

»Ingenting, ingenting», sade hon.

Hon steg upp, lämnade översten och gick ned för att utan
vittnen tala med sin kammarjungfru, som hon skickade
till Paris med tillsägelse att själv lämna Delbecq det brev,
hon skrivit, och återföra brevet till henne, så snart han
läst det. Därpå satte sig grevinnan på en bänk, där hon
var tillräckligt synlig för att översten genast skulle finna
henne. Översten, som redan sökte sin hustru, skyndade
dit och satte sig bredvid henne.

»Vad fattas dig, Rosina?»

Hon svarade icke. Det var en av dessa praktfulla och
lugna aftnar, vilkas dolda harmoni i juni månad sprida en
sådan ljuvlighet i solnedgången. Luften var så ren och
tystnaden så djup, att de på långt håll i parken kunde höra
rösterna från några barn, som förhöjde landskapets sublima
skönhet med ett slags melodi.

»Ni svarar mig inte? » sade översten till sin hustru.

»Min man...», sade grevinnan, hejdade sig och gjorde
en rörelse, som för att rodnande fråga: — »huru skall jag
säga, då jag talar om greve Ferrand? »

»Kalla honom din man, mitt stackars barn», svarade
översten med godhet, »är han inte dina barns fader? »

»Nåväl», återtog hon, »om herr Ferrand frågar mig vad
jag gjort här, om han får veta, att jag stängt in mig med en
okänd, vad skall jag säga honom? Nu, min herre», återtog
hon med värdighet, »avgör mitt öde, jag fogar mig i
allt...»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:07:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gobseck/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free