- Project Runeberg -  Gobseck, en parisisk procentare : Överste Chabert, hjälten från Eylau : tvänne berättelser /
155

(1917) [MARC] [MARC] Author: Honoré de Balzac Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Överste Chabert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155

sitta och vänta på denna mötesplats för allt samhällselände,
varav ingenting saknas. En poet skulle kunna säga, att
dagen blyges för att upplysa detta fruktansvärda
avloppsdike, genom vilket så många olyckliga måste gå! Det
finnes icke en enda fläck, där icke något påtänkt eller
fullbordat brott suttit, icke ett enda ställe, där man icke
träffat en människa, som drivits till förtvivlan över det lätta
brännmärke, varmed rättvisan stämplat henne för hennes
första felsteg, och därefter fört en tillvaro, som slutat på
guillotinen eller med självmordets pistolskott, eller som
fallit på Paris’ gatstenar och studsat, så att säga, mot dessa
smutsgula väggar, på vilka en filantrop, som icke spekulerar
i människoelände, skulle kunna tyda anledningen till de
många självmord, över vilka hycklande skribenter klaga,
själva alldeles oförmögna att taga ett enda steg till att
förekomma dem, men vilka finna sin förklaring i detta
förmak, såsom ett slags företal till bårhuset eller
Greveplatsens dramer.

För tillfället satt överste Chabert bland dessa män med
energiska drag, klädda i eländets ohyggliga livré, stundtals
tysta eller samtalande med låg röst, ty tre vàkthavande
gendarmer gingo fram och tillbaka på golvet, mot vilket
deras sablar skramlade.

»Känner ni igen mig?» sade advokaten till den gamle
soldaten, i det han ställde sig framför honom.

»Ja, min herre», svarade Chabert och reste sig.

»Om ni är en hederlig man», återtog Derville sakta, »hur
har ni då kunnat förbli min gäldenär? »

Den gamle soldaten rodnade som en ung flicka vid sin
mors förebråelser för ett hemligt kärleksförhållande.

»Vad! har fru Ferrand inte betalat er?» utbrast han högt.

»Betalat!» sade Derville. »Hon har skrivit till mig, att
ni är en bedragare.»

Översten lyfte blicken mot höjden med ett sublimt
uttryck av fasa och förbannelse, liksom för att vädja till
himlen över detta nya bedrägeri.

»Herr Derville», sade han med en röst, som han trots
sin inre rörelse lyckades behärska, »utverka av gendarmerna
den ynnesten att låta mig inträda i registreringsrummet, så
skall jag åt er skriva en anvisning, som hon säkert betalar.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:07:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gobseck/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free