- Project Runeberg -  Jobbarfamiljen Gobsman /
9

(1937) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Som är till för att förmedla bekantskapen mellan läsaren och den hedervärde potatishandlar Gobsman på Söder, ge en inblick i hans liv som familjefar, människa och affärsman, teckna vidden och arten av hans fina umgänge och slutligen för läsaren framställa nödvändigheten av att skaffa sig en orden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

moral i allmänhet, så blev följden den, att... att
man aldrig fick göra annat än gå lite så där avsides.

Nå! Gubben hade nu bott i tjugu år på Söder,
i sitt lilla bruna stenhus, ty det var hans eget. Först
när han kom till Stockholm, hade han genomsnokat
hela stån för att finna sig en lämplig bostad, och
han hade haft med sig sin vän fanjunkar Polviander,
och denne hade först fört honom till Östermalm.
Naturligtvis. Det lär ha varit en syn att se de båda
herrarna stå på trottoaren utanför de inspekterade
husen och diskutera. Gubben Gobsman stor och lång
med rött ansikte, redan grånat hår och grånade
mustascher samt med en måge att ingalunda förakta,
dessutom kobent, iförd en grön bonjourkostym och
med byxen upphakad på skoskaftet, gammaldags
nervikt krage och svart heltäckare samt på huvut
en grå filthatt. Fanjunkarn lika lång men mager och
tillknäppt.

Och Gobsman stod bakåtlutad med utbredda
armar, medan fanjunkarn stod framåtlutad med
blicken i marken, stödd på sin käpp. Och så liknade de
hyska och hake.

Redan då hade Gobsman sättet att klappa på
armen och efter varje anförande säga:

— Just det, ja! Just det!

Och när nu fanjunkarn berömt
Östermalmshusen, så sa Gobsman:

— Just det, ja, min hedersbror! Just det! Det
är fina hus! Mycket fina hus! Det är det, det! All-

9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:07:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gobsman/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free