Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Som innehåller berättelsen om en stor dag i grosshandlar Pappelmans och den hittills betydelsefullaste i löjtnant Karl Gobsmans liv samt i övrigt bör läsas med stor uppmärksamhet av alla rika söner, vilka därav kunna lära, att de göra bäst, om de aldrig söka utforska sina pappors antecedentia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl klappade gubben i sin tur på armen.
— Kära pappa! Det där tycks riktigt ha stött på
patrull! sa han skrattande.
— Det var så fint, kära Karl! svarade gubben.
Det var så fint! Jag är inte van vid så fint, jag!
— Pappa är en gammal skämtare! sa Karl. Det
är, vad pappa är!
— Just det, ja! sa gubben. Just det!
Och så åt man.
— Men hör nu, pappa! fortsatte Karl efter en
stund. Pappa talar om att vara gentleman! Va?
Men apropå det! Vet pappa, vad en gentlemans
första plikt är?
— Hur skulle jag veta det, kära Karl, som inte
är någon gentleman?
— Å! Skämta inte nu, pappa! Herregud! Det
vet pappa mycket väl, att det är att stå vid sitt ord!
— Just det, ja! sa gubben. Just det! Och det är
mycket vackert det!
— Ja, och nu är frågan, om pappa tänker göra
det!
— Jag! sa gubben.
— Just pappa! Pappa har lovat, att då jag fyllde
tretti år, så skulle vi tala om Rosa Mull igen! Minns
pappa det?
— Si, nu är vi där, ja! sa gubben och började
gnugga händerna, och hans ögon lyste. Han lade
handen på sonens arm.
— Jag var nästan orolig, att jag lovat för mycket!
sa han. Man gör det, förstår du nog, kära Karl,
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
