Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Som visar, att, när en potatishandlare vill bli människa, så köper han en vinkorg och begår sedan många underliga handlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Synnerligen vackert barn! Så... det brukas ju det!
I fina världen!... så jag gratulerar! Och det finns
flera också?
— Två till!
— Si där ja! Ja, det är roligt det, lilla fru
Lie-bicks! Det är roligt det! Med barn! när de äro
värdiga! Och det är den yngste?
-Ja.
— Si där ja! Jaha!
Gubben böjde sig ner och klappade Fritz.
— Du ska bli stor du! sa han. Och duktig! Som
pappa! Och ... och vacker! Som mamma! Tnu!
— Hom! sa fanjunkarn.
— Grosshandlar Gobsman är en stor kavaljer, fru
Liebicks! sa hennes nåd med en mun så liten som
ett lingon.
— Och barnkär! tillade gubben fryntligt, samt
fiskade upp sin börs.
— Se här, Fritz! sa han och visade en
tjugu-femöring.
— Bäh! sa Fritz och sken upp, ty han var av tysk
härstamning och hade alltså sinne för pengar; och
han sträckte fram handen.
— Det är en slant det, Fritz! sa Gobsman. Det...
det är värde i den! Du kan få karameller för den!
Men ... du är ju klok, jag ser det... så du ska
spara den, så blir du rik! Och det är roligt det!
Tnu! Det är det bästa av alltsammans!
Så bytte slanten ägare, och Fritz fick order att
tacka och tackade.
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
